Arbetsmiljöverket har tagit fram statistik åt Vårdfokus som visar antalet anmälningar om allvarliga olyckor och tillbud kopplat till coronaviruset och covid-19 under perioden 1 januari - 28 april (se fakta här intill). Det handlar om personal som blivit smittade, som varit i kontakt med smittade eller som tror sig ha varit i kontakt med smittade.

För samtliga branscher har det gjorts totalt 747 anmälningar, där vård, omsorg och sociala tjänster står för en klar majoritet, hela 646 anmälningar. Inom denna grupp har flest gjorts från:

  • Specialiserad sluten somatisk sjukhusvård: 177.
  • Vård- och omsorgsboenden för äldre: 165.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Kan bli fråga om åtal

Arbetsmiljöverket kommer gå igenom samtliga anmälningar för att se om det i varje enskilt fall finns anledning till vidare utredning. Vid allvarliga händelser kan det bli fråga om åtal.

– Bedömer vi att det är en så pass allvarlig händelse att brott kan misstänkas, att arbetsgivaren inte tagit sitt arbetsmiljöansvar, kan vi göra en åtalsanmälan. Då får åklagare titta på ärendet och fatta beslut om det ska drivas vidare, säger Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

Enligt honom är det för tidigt att säga om mängden anmälningar beror på brister i rutiner och skyddsutrustning, eller om det finns annat som påverkat. Arbetsmiljöverket kommer gå igenom anmälningarna och göra analyser om eventuella bakomliggande faktorer som förklarar den kraftiga ökningen.

Större benägenhet att anmäla

– Jag upplever att det finns en bra diskussion och ökad vaksamhet ute på arbetsplatserna om corona och dess konsekvenser. Man uppmärksammar potentiellt farliga situationer och anmäler det i högre grad än i vanliga fall. Det viktiga är att man lär sig av tillbuden, innan något riktigt allvarligt inträffar, säger Håkan Olsson.

Ökningen av anmälningar kan även bero på att Arbetsmiljöverket har en tydlig uppmaning till arbetsgivarna på sin hemsida:

”Om den arbetstagare som insjuknat har vårdat eller vistats i samma utrymme som en patient som är infekterad med covid-19, ska du betrakta det som att arbetstagaren har smittats i arbetet. Detta gäller oavsett om skyddsutrustning har använts eller inte har använts.”

Pressen i vården påverkar

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro får många rapporter från medlemmar ute i landet. Hon upplever att det är fortsatt pressat inom den kommunala sjukvården, med brist på skyddsutrustning och rutiner som inte hängt med i den snabba ökningen av svårt sjuka patienter. Inom den slutna vården ser det bättre ut vad gäller skyddsutrustning, men det är en kraftig arbetsbörda med långa arbetspass och brist på återhämning.

Sineva yrkande.jpg
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro utgår ifrån att all personal som vårdar covid-patienter och som själva blir sjuka ska få det klassat som arbetsskada.

– När man jobbar många timmar under så pressande förhållande ökar risken för misstag. Man kanske tar av eller tar på sig skyddsutrustning på ett felaktigt sätt. Vi uppmanar alla våra medlemmar att anmäla arbetsmiljöproblem, tillbud och om man blir sjuk.

Ökad oro efter dödsfall

Sineva Ribeiro upplever att det hände något i samband med att en sjuksköterska dog efter att ha vårdat patienter och själv blivit sjuk i covid-19. Det har skapat en stor oro bland medlemmar och Sineva Ribeiro har fått svara på många frågor.

– Vi befarar att fler kommer drabbas allvarligt. Därför är det viktigt att arbetsgivarna ser till att det finns skyddsutrustning, bra rutiner och tid för återhämtning.

Läs också: Sjuksköterskas död utreds som arbetsmiljöbrott

Hur många av de allvarliga olyckor och tillbud som även resulterat i anmälningar till Försäkringskassan om arbetsskada är ännu oklart. Men det kommer förmodligen röra sig om ett stort antal när den första pandemivågen passerat Sverige.

Beredd att ta strid

I torsdags förra veckan beslutade regeringen om att införa covid-19 på listan över sjukdomar som kan betraktas som arbetsskada. Det gäller retroaktivt från den 1 februari och framåt.

Ett stort problem med dagens regler är att det måste till tydliga bevis att man ådragit sig sjukdomen i tjänsten för att kunna få ersättning. Det är Försäkringskassan som i det enskilda fallet bedömer om förutsättningarna enligt socialförsäkringsbalken är uppfyllda.

– Vi argumenterar precis som Arbetsmiljöverket. Om man jobbar med covid-patienter är det rimligt att man smittats där och inte ute i samhället. Jag hoppas att arbetsgivare och myndigheter ser det på samma sätt, det handlar om personer som utsätter sig för stora risker för att rädda andras liv. Men vi är beredda på att strida för våra medlemmar som blir sjuka. Vi kommer begära ut scheman och annat som bevisar att de högst troligen smittats i jobbet, säger Sineva Ribeiro.

Tvärfacklig kamp

Frågorna om arbetsskadeförsäkringen drivs på bred front genom OFR, Offentliganställdas Förhandlingsråd, som samlar Vårdförbundet och ytterligare 13 fackförbund inom offentlig sektor. Svante Uhlin, pensions- och försäkringsexpert på OFR, berättar – i linje med det Sineva Ribeiro säger – att man vill få till en förändring i beviskraven.

– Smittor brukar vara relativt avgränsade företeelser. Situationen med en omfattande samhällspridning är ny. Här finns det avsevärda gränsdragningsfrågor som måste lösas. Det vi tänker oss är någon form av presumtion som går ut på att personer som genom sitt arbete har en förhöjd risk att drabbas också ska anses ha fått smittan i arbetet. Hur det blir med den saken återstår att se, säger Svante Uhlin.

I förra veckan inledde OFR även förhandlingar med Sverige kommuner och regioner, SKR, och Sobona om förändringar i den kollektivavtalsbaserade arbetsskadeförsäkringen. Där yrkar man på:

  • att det normalt gällande kravet att sjukdom eller besvär på grund av smitta måste bestå efter 180 dagar för att arbetsskadeersättning ska kunna utgå, inte ska gälla under pandemin.
  • att de normalt gällande bevisreglerna för att smitta skett på arbetet ska lättas upp,
    eller alternativt:
  • att smitta genom coronaviruset ska jämställas med olycksfall i arbetet, eftersom försäkringsskyddet blir bättre då.