I dag står det klart att det amerikanska snabbtestet kommer att börja användas i Sverige under april. Det är den information som gått ut till laboratorier i Region Stockholm.

Det är företaget Cepheids produkt Gene Expert som gavs tillfällig dispens av det amerikanska läkemedelsverket, FDA, den 21 mars.

– Det är point of care, alltså en patientnära testning som kan göras av sjukvårdspersonal medan patienten väntar. Det är en liten apparat som sköter sig själv och inte behöver så mycket handpåläggning, förklarar Tomas Byström, utredare på enheten för medicinteknik på Läkemedelsverket.

I Region Stockholm ska analyserna köras i laboratorier på alla sjukhus utom Norrtälje, inom Karolinska universitetslaboratoriets dygnetruntverksamhet, Kul24sju.

Liksom vid de vanliga laboratorietesterna är det slem från ett nasofarynx-prov på patienten som används för det nya snabbtestet.

Jobbar skift på labb

Vid det mikrobiologiska viruslaboratoriet på Karolinska jobbar redan biomedicinska analytiker och annan personal i skift, dag, kväll och natt, för att hinna med så många av de ordinarie PCR-analyserna som möjligt. Personalen har förstärkts med kolleger från andra typer av labb. Frivilliga går in och jobbar helg.

Tidigare i veckan fick Folkhälsomyndigheten officiellt uppdraget från regeringen att ta fram en nationell strategi för att utöka provtagningskapaciteten. Syftet är framför allt att undvika att personal i sjukvården, omsorgen och andra viktiga sektorer måste behöva stanna hemma när de egentligen kan arbeta.

Det har Vårdförbundet, Folkhälsomyndigheten och chefer och personal i vård och omsorg efterlyst gång på gång. Särskilt i Region Stockholm som hittills haft flest sjukdomsfall men där man inte haft förmåga att testa andra än patienter och personer på äldreboenden.

Nu finns goda chanser till en förändring av det.

Stor sändning från Kina

En stor sändning från södra Kina som nådde Karolinska institutet i onsdags kväll gör det också möjligt att utöka antalet tester per dag med ungefär 5 000, enligt Lars Engstrand, professor i smittskydd vid Karolinska institutet. Det innebär cirka 35 000 i veckan vid arbete veckans alla dagar. Sverige har haft en testkapacitet på cirka 15 000–20 000 tester i veckan, enligt tidigare uppgifter från Folkhälsomyndigheten.  

Med en donation på 50 miljoner kronor från Wallenbergsstiftelserna har ett laboratorium snabbt kunnat byggas upp med lokaler och personal inom Stockholm-Uppsalaregionen.

– Detta är en hel kedja som behöver upprättas där vår del står färdig inom en till två veckor. När allt är på plats så är förhoppningen att vi ska kunna hålla samma nivå av antalet tester under fem till sex veckor, säger Lars Engstrand, i ett pressmeddelande från KI.

Utvärderar antikroppstester

På Sahlgrenska universitetssjukhuset pågår just nu en utvärdering av olika sorters serologiska test som redan finns på marknaden. Det är tester av en helt annan sort. De ska kunna visa om en person har haft covid-19 och därmed är immun, åtminstone tillfälligt. Det mäts via antikroppar i blodet.

– Vi köper kit från fabrikanter, det finns massor just nu, och kör många prover. När vi bestämmer oss för ett fabrikat är det två saker som krävs, det ska vara ett test av högsta kvalitet och vi måste vara garanterade att leveranserna håller över tid, säger Tomas Bergström, professor och överläkare vid mikrobiologiska laboratoriet på Sahlgrenska.

Det tar ett tag innan antikroppar uppträder i blodet efter sjukdomen. Det gör att testerna kan visa falskt resultat.

Läkemedelsverket har hittills dragit in två självtester som riktade sig direkt mot konsumenter på den svenska marknaden. Företagen kunde inte visa att de uppfyllde rimlig prestanda och säkerhet, enligt Tomas Byström på Läkemedelsverket.