Som sjuksköterska på bemanningscentrum på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge får Mia Lehtonen rycka in där hon behövs som mest. Just nu på olika vårdavdelningar — där allt fler covid-19-patienter vårdas. Hon har själv börjat arbetspass med att bege sig iväg till andra avdelningar på sjukhuset för att låna ihop desinfektionsmedel och skyddsutrustning.

Sträng ransonering

Förra veckan öppnade Karolinska universitetssjukhuset två bemannade förråd, i Huddinge och Solna, för att skapa bättre ordning kring skyddsutrustningen. Personal får hämta ut andningsskydd, munskydd, visir, förkläden och skyddsglasögon mot att de lämnar över en noggrant ifylld rekvisition.

”Eftersom det är sträng ransonering på skyddsutrustning kan inte mer än en veckas förväntad förbrukning lämnas ut åt gången”, står det på blanketten.

Oron är stor bland kollegerna för att förråden inte ska fyllas på i tillräckligt snabb takt när pressen på vården ökar alltmer, berättar Mia Lehtonen, som också jobbar fackligt på Vårdförbundets centra Huddinge.

Bristen ökar akut

Ständigt ändrade rutiner och riktlinjer kring vilken skyddsutrustning personalen ska använda bidrar också till otryggheten, berättar hon.

Läs också: Oro när personal uppmanas jobba kortärmat

Enligt Vårdförbundet larmar medlemmar från hela landet om brist på skyddsutrustning, inte minst i kommunerna. Svt rapporterade i tisdags om den senaste sammanställningen från landets länsstyrelser, som visar att materialbristen i kommunerna har ökat akut och att regionerna saknar allt från handsprit till munskydd och visir. Samtidigt meddelar Socialstyrelsen att myndigheten fortsätter att upphandla skyddsutrustning som kontinuerligt skickas ut i landet.

Extrem situation

Det är arbetsgivarna som har ansvar för arbetsmiljön och medarbetarnas säkerhet. Men om skyddsutrustning skulle ta slut under coronapandemin och det är omedelbar fara för medarbetares liv och hälsa, då kan facket gå in och stoppa arbetet.

Och det är skyddsombud – som Mia Lehtonen – som har möjlighet att göra det.

— Är det så att vi inte har utrustning som är säker, så att vårdpersonalen riskerar sin hälsa, då är det viktigt att vi tar till den här åtgärden. Det låter hårt, men vårdpersonalen måste skyddas, säger hon.

Som fackligt förtroendevald har hon aldrig tidigare behövt tänka i de här banorna. Det är en extrem situation. Hon förstår att även hotet om stoppat arbete kan oroa kollegerna i vården. Vad ska hända med patienterna? Men när pressen, stressen och de etiska kvalen är som värst måste skyddsombuden finnas där och ta ansvar, säger hon.

— Fackets och skyddsombudens viktigaste roll just nu är att arbeta med att säkra arbetsmiljön för våra yrkesgrupper, säger Mia Lehtonen.

Skyddsombudsstopp — detta gäller

Ett så kallat skyddsombudsstopp, eller skyddsstopp, sker enligt arbetsmiljölagen och på begäran av ett skyddsombud som först ska ha vänt sig till arbetsgivaren och berättat att det finns en omedelbar och allvarlig fara för medarbetares liv och hälsa.

Håkan Olsson.jpg
Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket

— Om inte arbetsgivaren delar den bilden har skyddsombudet möjlighet att lägga ett skyddsombudsstopp, berättar Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Arbetet stoppas tills Arbetsmiljöverket tagit ställning till situationen. Om arbetsgivaren bryter mot skyddsombudsstoppet kan det leda till skadestånd.

Stoppade bussar och nykterhetskontroll

Under mars månad, till och med fredagen den 27, hade Arbetsmiljöverket fått in totalt 11 meddelanden om skyddsombudsstopp som har med coronasmitta att göra. Inget av dessa ärenden gällde vården. Däremot har fackliga representanter på flera olika buss- och taxibolag stoppat arbete. Polisen i Örebro stoppade en omfattande nykterhetskontroll i mitten av mars, efter fackets ingripande.

Är den här åtgärden lika möjlig att ta till i verksamheter inom vården, som är så ytterst samhällsviktig?

— Ja, skyddsombudsstopp är användbart även i vården. Alla ska kunna ha möjlighet att jobba i en säker miljö, säger Håkan Olsson.

Vårdförbundet har uppmanat sina förtroendevalda – som alla är skyddsombud enligt förbundets stadgar – att agera på alla möjliga vis för att säkra arbetsmiljön för medlemmarna under coronapandemin.

Först och främst handlar det om att försöka förebygga problem. Precis som många andra förtroendevalda ägnar Mia Lehtonen just nu en stor del av sin fackliga arbetstid – och fritid – till att delta i olika riskbedömningar som arbetsgivaren tar initiativ till. När vården ställs om för att kunna ta emot allt fler patienter med covid-19 handlar riskerna i arbetsmiljön om allt från tuffa arbetstider till att personal måste vårda patienter de inte är vana vid.

Fackets möjligheter

Om arbetsgivare låter bli att bedöma och åtgärda risker, eller på annat vis inte tar sitt arbetsmiljöansvar, finns det möjlighet för facket att göra en 6:6:a-anmälan med stöd av arbetsmiljölagen. Det har redan skett på flera håll sedan coronapandemin tog fart. Bland annat gick huvudskyddsombuden från Vårdförbundet, Läkarföreningen och Kommunal på Karolinska universitetssjukhuset ihop i mitten av mars och krävde svar inom ett dygn på hur ledningen skulle klara säkerheten för personalen när covid-19-vården trappades upp.

— Vi fick ett hyfsat svar inom 24 timmar som vi avser att arbeta vidare med i samverkan och Vårdförbundet valde att stanna där, berättar Ewa Köhler, ett av Vårdförbundets huvudskyddsombud på Karolinska universitetssjukhuset.

Alternativet hade varit att gå vidare med en begäran till Arbetsmiljöverket, enligt 6:6:a.

”Drastiskt att stänga en arbetsplats”

Att stoppa arbetet helt är en allra sista utväg. Om det skulle bli nödvändigt uppmanas skyddsombuden i Vårdförbundet att göra det tvärfackligt, tillsammans med Läkarförbundet och Kommunal, och med stöd av sina respektive fackförbund.

Sineva yrkande.jpg
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet.

— Det är jättedrastiskt att stänga en arbetsplats. Det här är en väldigt svår fråga. Men vi kan inte låta bli att skydda dem som vårdar. Vårdpersonal ska inte behöva utsättas för riskerna som smittan innebär. Men det handlar också om att du ska kunna skydda dig själv för att kunna fortsätta vårda andra, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

Oro en arbetsmiljöfråga

I Mia Lehtonens tankar finns både svårt sjuka patienter och hårt pressade kolleger. Hon vill lyfta att arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön absolut inte bara har med saker som skyddsutrustning och arbetstider att göra.

— Det handlar också om att bemöta och ta hand om den oro som många medarbetare i vården känner just nu, säger hon.