rättegången i kristianstad

Sineva Ribeiro: Jag tror inte på att utse syndabockar

Sineva Ribeiro: Jag tror inte på att utse syndabockar
Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett.

Domen mot barnmorskan i Skåne har precis kommit. Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har inte hunnit läsa hela än men beklagar att barnmorskan blev dömd i domstol.

Misstag i vården ska bedömas av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, understryker Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

– Tingsrätten tittar på vad en individ gjort vid ett visst tillfälle, Ivo och HSAN ser till helheten och upptäcker systemfel. De kan också se till att vårdpersonal blir av med sin legitimation – det finns ett skäl till att Sverige valt att hantera ärenden den vägen, säger hon.

Befarar minskat intresse för yrket

Barnmorskan i Kristianstad döms för grovt vållande till kroppsskada sedan barnet fått syrebrist och därmed hjärnskador, på grund av alltför mycket och snabbt förhöjt värkstimulerande dropp.

Sineva Ribeiro ser stora risker med att rättegångar mot vårdpersonal ska göra dem mindre benägna att skriva avvikelserapporter. Hon befarar också ett minskat intresse hos ungdomar att utbilda sig till vårdyrken.

Finns det inga fall mot vårdpersonal som bör prövas i rättegång?

– I de sällsynta fall som gått till rättegång i Sverige har det aldrig handlat om något uppsåt – är det så är det en annan sak. När ärenden mot vårdpersonal tagits upp som brottsmål har det alltid visat sig bero på systemfel och inte bara på de enskilda individerna.

Det är tydligt också i det aktuella fallet med barnmorskan, anser Sineva Ribeiro.

– Jag läste ju om att sjukhuset ändrat sina rutiner direkt efter den förlossningen och det visar att det fanns ett systemfel som barnmorskan utsattes för i sin utövning.

Nya rutiner inte avgörande

Tingsrätten tar upp ändringen av rutinerna i sin dom. De nya rutinerna innebär dels att en barnmorska ska jobba som koordinator och följa alla pågående förlossningar, dels att två barnmorskor, i stället för en ensam, alltid ska sköta förlossningen tillsammans i slutskedet. Tingsrättens slutsats är dock att ändringen av rutiner inte har någon avgörande betydelse vid prövningen av om barnmorskan varit oaktsam eller inte.

– Det handlar om att ha kolleger att reflektera tillsammans med. Du kan ju också ha rutiner som gör att du blir beordrad att vara kvar fast du redan har jobbat dina 8–10 timmar och då har du ändå samma ansvar, säger Sineva Ribeiro.

Tror du att den fällande domen gör att fler kommer att försöka få sina fall prövade i domstol?

– Jag vet inte, men vi har inte sett någon ökning av den här typen av situationer.

Krävs medvetet systemtänk

Sineva Ribeiro beklagar att sjukvården nu kan ha tappat en barnmorska.

– När man väl är dömd tror jag inte man finns kvar i verksamheten, jag ser risken att vi har förlorat en kollega.

Hon tycker att det är fruktansvärt det som har hänt och menar att vården måste förebygga liknande vårdskador.

– Då behövs det ett medvetet systemtänk. Jag tror inte på att utse syndabockar.

Detta har hänt

Ett natt i november för tre år sedan drabbades ett spädbarn av hjärnskador efter en långdragen förlossning. Barnet avled ett år senare i hemmet.

Barnmorskan ökade det värkstimulerade droppet flera gånger under förlossningen trots att värkarbetet redan var överstimulerat. Det bedöms ha lett till att barnet fick syrebrist.

Barnmorskan åtalades för vållande till kroppsskada, alternativt framkallande av fara för annan. Åklagaren bedömde fallet som grovt.

Händelsen har tidigare granskats av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som riktade hård kritik mot barnmorskan. Efter det polisanmälde föräldrarna händelsen.

Rättegången pågick under två dagar i Kristianstads tingsrätt i början av februari.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida