Barnkonventionen blev svensk lag vid årsskiftet. Barnkonventionen innehåller mänskliga rättigheter för barn på en övergripande nivå, som kan väcka mycket tankar hos den som arbetar med barn i vården.

Läs mer: Så stärks barns rätt i vården

Många vänder sig nu till Socialstyrelsen med frågor.

– Det behövs fler samtal direkt med barnen, både för att förklara, fånga upp vad de förstår och höra vad de tycker. Det sker redan, men generellt är det för få och för korta samtal med barn i vård och omsorg, säger Thomas Jonsland, utredare på Socialstyrelsen.

Han har arbetat fram två kunskapsstöd, ett om att samtala med barn och ett om att bedöma barns mognad för delaktighet. Det är områden som vårdprofessionerna säger behöver utvecklas.

– Kunskapsstöden kan vara en bra start, för barnkonventionen har införlivats i båda. Jag vill avdramatisera det här. Vårt budskap är att alla kan prata med barn, men alla kan också bli bättre. Bara sätt i gång!

Kunskapsstöden beskriver olika åldrar, ger råd om samtalssätt och så klart – vikten av att få leka. Det framgår att för att få barnets förtroende behöver den vuxne vara äkta, ärlig, personlig och lugn.

När barn intervjuats om sina erfarenheter av samtal beskriver många att det är viktigt att den vuxne är snäll.

”Nu när jag berättar vad som ska hända ser jag på dig att du blir rädd och ledsen. Är det så?” (Från ”Att samtala med barn”)

Den vuxna ska sätta barnet i centrum och göra sitt bästa för att minska obalansen i makt sinsemellan dem. Budskapet i kunskapsstödet är att alla kan prata med barn och att alla kan utveckla sin förmåga.

Den som möter barn i sin profession ska också ge barnet möjlighet att fritt beskriva sina erfarenheter och upplevelser i vården. I kunskapsstödet beskrivs tekniker och användbara sätt, som att ställa öppna frågor.

Forskning visar att sjuksköterskor låter barn styra det som är möjligt för att de ska kunna kommunicera bättre. Det kan vara att fortsätta leka eller rita, eller bestämma vilka kläder man har på sig vid vägning.

”Du pratar inte så mycket i dag. Kan du hjälpa mig att förstå hur det är för dig? Vill du berätta vad du tänker på?” (Från ”Att samtala med barn”)

Barn har rätt att få information som de kan förstå i möjligaste mån. Tolk ska användas när barnet inte förstår svenska. Barn har också rätt att uttrycka vad de tycker och bli respekterade. Deras inställning ska vägas in utifrån ålder och mognad.

– Sjuksköterskor och läkare bedömer barns mognad och hur mycket de förstår hela tiden. Det är centralt i hälso- och sjukvården, för att kunna ge rätt information, och veta vilket inflytande barnet bör ha, säger Thomas Jonsland.