Både barnavårdscentralen och sjukhuset får nu kritik av Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.

Mamman förklarade på barnavårdscentralen, BVC, att den två veckor gamla bebisen hade andningsuppehåll. Eftersom hon jobbat med spädbarn ansåg hon sig kunna avgöra att det inte handlade om vanlig oregelbunden andning, som BVC menade att det kunde vara.

Efter att mamman stått på sig skrev BVC en remiss till en hjärtmottagning, men inget hände. När mamman efter en månad ringde hjärtmottagningen fick hon veta att svaret skickats till BVC en vecka tidigare. Efter att ha insisterat på att få kontakt med BVC fick hon till slut veta att hjärtläkaren istället rekommenderade remiss till en barnspecialist.

Borde varit snabbare

Ivo är kritiskt till BVC:s handläggning som gjorde att det tog fyra veckor innan barnet kom till sjukhus. Mottagningen borde att varit mer aktiv med tanke på bebisens ålder och symtom som kunde relateras till andningsuppehåll och kramper. Barnet borde ha remitterats till utredning direkt. Vårdgivaren brast i att ge barnet sakkunnig och omsorgsfull vård, anser Ivo.   

På sjukhuset var den medicinska utredningen och behandlingen korrekt, enligt Ivo. Det som brast var kontinuiteten och informationen. Under den dryga vecka barnet vistades på sjukhus fick det byta rum och avdelning flera gånger och möta nya läkare som föräldrarna fick informera om barnets tillstånd. Nattetid fick föräldrarna sköta registreringen av andningslarmet och ge personalen resultaten, något som också framgår av journalerna, enligt Ivo. Föräldrarna upplevde att de inte fick information om provsvar och planering.    

Borde berättat vad som gällde       

Ivo konstaterar att vårdgivaren har brustit i att ge föräldrarna löpande information om barnets hälsotillstånd, det förväntande vård- och behandlingsförloppet och vid vilken tid barnet skulle få behandling. 

När föräldrarna gjorde Ivo-anmälningen några veckor efter hemkomsten, medicinerades bebisen fortfarande och bevakades med apnélarm.

Diarienummer hos Ivo: 8.2.1-25544/20 l 8-18