Patienten var en smal man i 50-årsåldern. Blodtrycket var högt, men han var varken svullen eller andningspåverkad vilket annars är vanliga tecken på övervätskning. Sjuksköterskan Jenny Stenberg som skulle hjälpa honom med dialysen noterade att han buffade upp kudden bakom sig så att han kunde sitta lite mer upprätt under behandlingen.

– Jag frågade om han använde extra kuddar hemma för att kunna sova på nätterna - det är många som gör så om de har hjärtsvikt och jobbigt med andningen. Då berättade han att han alltid satt upp och sov i en fåtölj annars fick han ingen luft, säger Jenny Stenberg.

Kan vara svårt att upptäcka

Det visade sig att han hade närmare sex liter extra vätska i kroppen vilket belastade hjärtat och påverkade andningen. Med den kunskapen kunde vårdpersonalen justera mannens dialysbehandling så att både vätskebalans och blodtryck succesivt blev bättre.

– Att han var så övervätskad var inget som syntes utanpå. Vi tror ofta att man ser ödem vid för mycket vätska, men så behöver det inte vara, berättar Jenny Stenberg som sjuksköterska på dialysmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Kopplat till överdödlighet

De senaste åren har hon jobbat halvtid på mottagningen samtidigt som hon har forskat just om hur man på bästa sätt kan bedöma patientens vätskebalans och justera behandlingen efter det.

För mycket vätska i kroppen innebär påfrestningar för hjärta och kärl och bidrar till den höga dödligheten i patientgruppen. Liksom mannen i det aktuella fallet visar forskning att var tredje patient med svår njursvikt övervätskad efter sin dialysbehandling.

Men för lite vätska i kroppen efter dialys är inte heller bra. Det kan leda till komplikationer, till exempel blodtrycksfall. Om de upprepas ofta kan det leda till försämrad kognitiv funktion och risk för blodproppar.

Sjuksköterskor kan korrigera

I en av de första studierna som ingår i avhandlingen kunde Jenny Stenberg och hennes forskarkolleger se att när sjuksköterskor hade mandat att justera patienternas torrvikter förbättrades vätskebalansen hos patienterna.

– Att ordinera torrvikt är läkarens ansvar, men dialyssjuksköterskor arbetar självständigt på mottagningen, och behöver veta hur eventuella avvikelser i vätskebalansen upptäcks för att kunna ta ett ansvar för att torrvikten korrigeras.

– Det saknas ett system som samlar ihop de olika parametrarna som bedömningen bygger på. Jag ville göra det enklare och har tagit fram beslutsstöd som kan användas av hela personalgruppen tillsammans, säger Jenny Stenberg.

Graderas med poäng

Beslutsstödet, som fått namnet Recova, har testats på Akademiska sjukhuset med Jenny Stenberg som projektledare. Recova (Recognition and Correction of Volume Alterations) består av tre delar. Här ingår bland annat den fysiologiska bedömningen och de parametrarna graderas med poäng och summeras, till exempel lätta till måttliga ödem.

Bedömningen kan kompletteras med bioimpedansspektroskopi, BIS, en teknik som mäter kroppssammansättning och beräknar mängden överskottsvätska i kroppen.

– Det påminner om NEWS-skalan som används för att bedöma patienters vitalparametrar. Utifrån poängen får man stöd i vilka beslut man kan fatta kring behandlingen.

Ökad patientsäkerhet

Jenny Stenberg säger att mycket av det som ingår i beslutsstödet är självklart för erfarna dialyssjuksköterskor, men att det ändå kan vara värdefullt med en tydligare struktur.

 – Med ett enhetligt system för bedömning minskar risken att våra bedömningar blir subjektiva, vilket kan bidra till ökad patientsäkerhet. Det blir lättare för nya sjuksköterskor att veta vad de ska titta efter.  När vi testade Recova visade det sig också att det blev tydligare för patienten vilka symtom de själva behöver vara uppmärksamma på och berätta om för personalen.

Än så länge behövs det en teknisk lösning innan Recova kan tas i bruk fullt ut på kliniken. Kanske blir det ett sökord i journalen, en app eller en manuell sticka att ha i fickan på bussarongen.

Disputationen förra veckan gjordes helt digitalt på grund av coronapandemin. Det gick ändå bra säger Jenny Stenberg. Nu väntar en sommar med heltidsjobb på dialysmottagningen.

– Allt stannat upp lite med tanke på corona, men jag hoppas att vi snart kan lösa det praktiska. Förhoppningsvis kommer vi kunna sprida beslutsstödet till andra dialysmottagningar framöver.