Få har undgått debatten kring hanteringen av coronasmitta på äldreboenden – och de corona-relaterade ärendena hos IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har varit många.

– Det är både anhöriga och närstående till framför allt äldre personer som vårdas på äldreboenden eller i hemtjänsten, men också information från vårdpersonal som jobbar i verksamheterna och inte ser att man följt alla hygienrutiner som Folkhälsomyndigheten rekommenderat, säger Anna-Karin Nyqvist, enhetschef på IVO.

De riskindikationer som Ivo bedömer finns i relation till coronasmitta på särskilda boenden, LSS-boenden och i hemtjänsten är också bakgrunden till den tillsyn av 1045 verksamheter som myndigheten gjort och vars resultat nyligen presenterades.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Beordrades jobba trots smitta

Bland skräckexemplen syns situationer där personal beordrats att jobba trots att de är bekräftat smittade med coronaviruset, och där personal utan skyddsutrustning rör sig mellan friska och smittade brukare. På ungefär var tionde verksamhet i tillsynen har IVO noterat allvarliga brister. I de fallen går man vidare med en fördjupad tillsyn.

Hur sker den granskningen?

– Det ser lite olika ut. Det beror på vad vi har sett och vilka bristerna är. Ibland kan det handla om att vi inte fått tillräckligt bra information till att börja med, eller att vi fått info och klagomål som motsagt varandra och att vi valt att vidga tillsynen av den anledningen, säger Anna-Karin Nyqvist.

Men även på verksamheter utan allvarligare brister finns utmaningar – att hantera oro bland personalen, informationsflödet från myndigheter och få till rutiner kring skydd och hygien är några av dem. Ett syfte med tillsynen har också varit att få fram information för att kunna sprida goda exempel mellan olika verksamheter.

Genomgående sägs i IVO:s sammanställning av tillsynen att ett närvarande ledarskap spelat en stor roll för att förebygga smittspridningen. Men det bör också nämnas att myndigheten också utgått från uppgifter från just chefer.

Att det är chefer som intervjuats, kan det ha påverkat vad som anges som framgångsfaktorer?

– Det kan säkert påverka. Samtidigt har vi lagt samman den informationen med andra uppgifter som vi fått in till myndigheten. Vi har ändå försökt samla in så mycket material som möjligt för att göra en bra bedömning, säger Anna-Karin Nyqvist.

Särskilt i frågan om att hantera medarbetarnas oro har det närvarande ledarskapet lyfts som viktigt. Kulturen på arbetsplatsen är också viktig, särskilt då ett öppet klimat, som möjliggör att våga fråga andra och att påminna varandra om rutinerna. Samtalsstöd till personalen är ett exempel på en åtgärd som vidtagits.

”Huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena”

”Fånga upp farhågor, var närvarande och tillgänglig. Behåll lugnet. Håll huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena”, säger en chef för ett äldreboende till Ivo.

De flesta av säbo-cheferna som Ivo pratat med i tillsynen uppger också att samarbetet med sjuksköterskorna ökat. Flera nämner sjuksköterskornas betydelse för att utbilda övrig personal, i till exempel instruktioner kring basala hygienrutiner.

”Det handlar mycket om vad enhetscheferna gör. Att genom sitt agerande visa vikten av hygienrutiner och att byta om till arbetskläder. Det är också viktigt att visa lugn,” säger en chef som Ivo talat med.

En av åtgärderna som nämnts som en framgångsfaktor för äldreboenden är att chefen ska vara tillgänglig även på kvällar och helger. Men även när det gäller andra förändrade arbetssätt – färre besök, digitala ronder, slussar, omklädning, städrutiner och isolering av smittade patienter – handlar det mycket om ledarskapsfrågor och kommunikation.

”Det är viktigt att våga lyfta hur personal hanterar social distansering även på fritiden och upprepa vikten av att hålla sig hemma om man har minsta symtom,” säger en chef till Ivo.

Personalplanering och bemanning har också spelat en nyckelroll i de goda exemplen. Mindre team, samarbeten med andra verksamheter för att säkra bemanning vid sjukdom – LSS-boenden och hemtjänst har även kunnat få personaltillskott från nedstängda dagverksamheter – och vikarier som håller sig till en avdelning är exempel på åtgärder man vidtagit på både äldreboenden och LSS-boenden.

Bemanningen knäckfråga

Att få till en hållbarhet i bemanningen är något som många identifierat som en utmaning – men den nöten är svår att knäcka.

– Det är svårt att svara på, man försökt hitta olika lösningar olika delar av landet. Förutsättningarna ser olika ut i olika typer av verksamheter, säger Anna-Karin Nyqvist.

När det gäller kommunikation har extra stöd till personal med annat modersmål än svenska varit viktigt, liksom bildstöd. Ökat samarbete med fackliga organisationer och mellan chef och sjuksköterska har också spelat en stor roll. På några ställen har man inrättat en krisledningsgrupp för att sålla i informationen och göra den enhetlig. Chefer på LSS-boenden lyfter fram metoden att ha tätare avstämningar med medarbetarna. Även riskanalyser och förberedande arbete för att ligga steget före har ansetts vara en framgångsfaktor.

Förutom den fördjupade tillsynen av verksamheter där brister uppdagats har Ivo också inlett en särskild granskning av vård och behandling av personer på äldreboenden. Det efter den senaste tidens uppmärksammade rapportering om att palliativ vård ges istället för kurativ vård i samband med konstaterad eller misstänkt covid-19 – men också klagomål till myndigheten direkt som rör situationen.

– Där granskar vi samtliga kommuner, samtliga regioner och ett antal privata huvudmän i landet. På så sätt kommer vi att nå de flesta äldre boenden i landet. I kommunerna kommer vi prata med de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna, i privata entreprenader beror det på organisationen ser ut. I regionerna intervjuar vi en hög tjänsteman. Vi kommer ställa ett antal frågor och utifrån de svar vi får, får vi sedan ta hänsyn till om vi ska ta in mer material, säger Anna Karin Nyqvist.

Granskningen börjar denna veckan och intervjuer görs även under nästa vecka.