Cecilia Asp Paulrud är sjuksköterska inom Södertäljes LSS-verksamhet och fackligt förtroendevald i kommunen. Hon ingår i en grupp sjuksköterskor som ansvarar för den basala hemsjukvården på kommunens bostäder med särskild service enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Hennes patienter har olika former av funktionsnedsättningar. Många hör till riskgruppen, med medfödda funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar och andningsbesvär som riskerar att göra dem svårt sjuka om de skulle drabbas av covid-19.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Saknar sina rutiner

Hittills har Södertäljes LSS-boenden varit förskonade från coronasmittan. Men den påverkar livet ändå.

 Vi har besöksförbund på alla enheter, personalen är den enda sociala kontakt många har. Brukarna blir ganska isolerade och är vanemänniskor, med dagliga rutiner som bingo och bowling. Att plötsligt inte få göra något av det är psykiskt stressande, säger Cecilia Asp Paulrud.

Hon möter mycket oro och får som sjuksköterska frågor om allt, både från brukare, personal och chefer på boendena. En frågelåda som gör sitt bästa för att svara och lugna. Ibland får hon säga att hon inte vet, eftersom det handlar om ett nytt okänt virus.

Vi försöker stötta personalen, få dem att bli lugna så att de i sin tur kan utstråla lugn och trygghet. Är personalen stressad så blir brukarna stressade, säger Cecilia Asp Paulrud.

Bra trygga förberedelser

Hon tycker att Södertälje kommun hunnit förbereda sig väl, med skyddsutrustning, utbildning och en krisorganisation som hon upplevt fungerar bra. Hon vet vad som förväntas av henne och hur hon ska jobba i coronakrisen.

Förutom att stötta och svara på frågor har hon och hennes sjuksköterskekolleger fokuserat på att uppdatera personalens kunskap om basala hygienrutiner, för att alla ska förstå att det inte är läge för några genvägar.

 Arbetskläder, inga ringar och klockor, inga lösnaglar. Där har vi grunden. För vi kan inte springa runt i skyddskläder om vi inte har grunden. Jag tror vi lyckats tjata bort alla lösnaglar nu, säger Cecilia Asp Paulrud.

Bollar tillbaka till cheferna

Som sjuksköterska i kommunen har hon ansvar för mycket, men inte allt. Under coronapandemin tycker hon att det har blivit ännu tydligare än tidigare att hon måste sätta gränser i den gråzon som hon många gånger arbetar i. Framför allt gentemot chefer som gärna får utnyttja hennes kunskaper men själva måste ta sitt arbetsmiljöansvar. Här har hon haft stor nytta av sina fackliga kunskaper som förtroendevald, berättar hon.

Som när någon i personalen på ett boende är rädd och orolig för att bli smittad av covid-19 och inte vill jobba utan skyddsutrustning, trots att det inte finns någon med smitta eller symtom på boendet, då är det en arbetsmiljöfråga och upp till chefen att fatta beslut om.

 Skydd är absolut hälso- och sjukvård, men också en arbetsmiljöfråga. När frågorna till oss börjar glida över till psykosocial arbetsmiljö, då har vi blivit bättre på att bolla tillbaka dem till cheferna, säger Cecilia Asp Paulrud.