Syftet med dokumentet är att stödja hälso- och sjukvården när patienter med covid-19 kommer att behöva alltmer av vårdens resurser.  Dokumentet heter Nationella principer för prioriteringar inom intensivvård under extraordinära förhållanden.

Principerna är tänkta att användas av vårdgivare i det fall smittutvecklingen leder till att behovet av intensivvård kommer överstiga tillgängliga resurser, skriver Socialstyrelsen. Det första steget är då att utöka intensivvårdsresurserna så mycket det går. Först när alla möjligheter är uttömda, gäller dokumentet.

Endast biologisk ålder

Tillgången ska prioriteras efter behov och patientnytta och inte ske utifrån patientens kronologiska ålder, understryker Socialstyrelsen genom en kursivering av ordet inte. Kronologisk ålder innebär hur många år någon levt, till skillnad mot biologisk ålder, som tar hänsyn till hur stor chans en person har att tillgodogöra sig en behandling och kunna leva vidare, se även Vårdfokus intervju med etikprofessor Lars Sandman som lett arbetet med riktlinjen.

Så här är prioritetsordningen:

  • Prioritet 1 En patient med svår sjukdom eller skada med förväntad överlevnad på mer än 12 månader ges högsta prioritet för intensivvård. Måste man prioritera också mellan patienter i den gruppen utgår man från förväntad återstående livslängd, alltså från biologisk ålder.
  • Prioritet 2 Gäller patienter som a) har en eller flera allvarliga systemsjukdomar med påtaglig funktionell begränsning och/eller b) har förväntad överlevnad 6–12 månader utifrån underliggande sjukdom.
  • Prioritet 3 Patient med förväntad låg sannolikhet att överleva redan från början och för vilken intensivvård normalt sätts in endast inför ny bedömning och samråd med närstående.

En patient som har högsta prioritet bör få behålla insatserna till dess prognosen försämras till lägre nivå och bör då omprövas, enligt riktlinjen. Finns det patienter med högre prioritet i kö, bör insatsen avbrytas.

Sådana beslut ska tas upp med patient, anhöriga och journalföras. Riktlinjen uttrycker förståelse för att en sådan dialog kan försvåras i det extraordinära läget i vården.

Annan vård ska erbjudas

Riktlinjen trycker också på att patienter som inte – eller inte längre – är aktuella för intensivvård ska erbjudas annan vård.

I ett kort avsnitt ges råd för hur den etiska stressen hos vårdpersonal kan hanteras. De principer som riktlinjen är baserad på är människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen, betonar författarna.

Riktlinjen är avsedd att kompletteras med medicinska riktlinjer.