Det har varit bråda dagar i flera veckor för hygiensjuksköterskan Roseli Sandbreck på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Tillsammans med resten av teamet på Vårdhygien är hon en central person när det gäller informationen om det nya coronaviruset och hur vården ska hantera det.

– Tillsammans med regionens smittskyddsenhet och sjukhusets infektionsklinik har vi tagit fram rutiner för hur man ska agera vid misstänkta och verifierade fall. Vi började tidigt med direkt information till de enheter där det är extra viktigt att personalen har kunskap och där man kan tänka sig att det dyker upp fall: infektionsavdelningar, primärvård, ambulanssjukvård, akutmottagningar, säger Roseli Sandbreck.

Ta fram rätt skyddsutrustning

En annan viktig åtgärd har varit att se till att skyddsutrustning finns tillgänglig.

– Folkhälsomyndigheten har tagit fram nationella rekommendationer om skyddsutrustning och när den ska användas. Vårt uppdrag har varit att stödja regionens inköpsenhet att hitta rätt utrustning och se till att den är kvalitetssäkrad.

Roseli Sandbreck har tidigare varit med och byggt upp högriskverksamheten på Karolinska i Huddinge och har själv vårdat patienter med misstänkt ebola och sars. Nu är hon med och tar fram beredskapsplaner och pandemiplaner och sitter i regelbundna möten med Folkhälsomyndigheten, regionens smittskyddsenhet och kolleger runt om i landet.

– Vi måste vara väl förberedda oavsett vilken vändning det tar och räkna med olika scenarier. Det handlar både om att ta alla akuta bollar och ha en strategisk planering framåt. Men jag tycker att vi är väl förberedda.

Många frågor

Utöver det, är det förstås alla frågor. Telefonen går varm. Vanliga frågor från chefer och sjukvårdspersonal är om de vågar åka på semester utomlands, om de i så fall får jobba när de kommer hem och hur medarbetare som återvänt från till exempel Italien ska hanteras.

Roseli Sandbreck beskuren.jpg
Hygiensjuksköterskan Roseli Sandbreck arbetar intensivt med att sprida kunskap om det nya coronaviruset som ger upphov till sjukdomen covid-19.

– Vi följer Folkhälsomyndighetens råd och säger att de som har varit i riskregioner får jobba så länge de är friska, men att de ska vara observanta på luftvägssymtom eller feber och vid minsta tecken ska de vara hemma och ringa 1177 för att få råd om vad de ska göra. När det gäller kommande resor är det inget vi kan ha synpunkter på utan där hänvisar vi till UD:s reseråd..

Oro och rädsla

Hon märker att det bland sjukvårdspersonal finns både de som är oroliga för egen del och de som inte alls känner oro utan är trygga och pålästa, vet vilka rutiner som gäller och hur de ska hantera de risker som finns. Och hon tycker det är väldigt viktigt att den information som går ut är balanserad och inte skapar obefogad rädsla.

– Vi måste alla hjälpas åt att stoppa smittspridningen och öka kunskapen hos vårdpersonalen för att minska oro och rädsla så vi kan ta hand om patienter som drabbats av covid-19 på ett bra sätt. Men att rädslan för själva sjukdomen blivit så stark är också ett stort problem. Det kommer egentligen inte från myndigheterna, utan från den uppmärksamhet det nya coronaviruset fått och där rädsla lyfts upp och förstärks innan vi har alla fakta.

Bra förberedda i Sverige

Roseli Sandbreck anser att vi är bra rustade i Sverige för att vi har en god grund att stå på när det gäller basala hygienrutiner.

– Tack vare att vi har arbetat så länge med det oavsett vilka sjukdomar det gäller så har det blivit en naturlig del av vården. Det är grundläggande rutiner som vi har lärt oss att alltid följa. Med bra hygienrutiner kommer vi väldigt långt för att minska smittspridning, det gäller generellt och även covid-19.