Katja Fogelberg är intensivvårdssjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Hon börjar med att säga att hon älskar sitt jobb, att de flesta på intensiven gör det. De känner att de gör skillnad, att de vill hjälpa till och alla ställer upp.

Just nu blir alla intensivvårdssjuksköterskor tillfrågade om de kan jobba extra, byta arbetspass och täcka upp. Intensivvården kräver full bemanning dygnet runt.

– Det är inte bara händer, utan även kunskapen som behövs. Vi har brist på folk normalt. Under mina tre år här har vi aldrig haft alla vårdplatser öppna, säger hon.

"Jag vill ställa upp nu"

Vårdfokus fångar in Katja Fogelberg efter 17 timmars arbete. Hon gick på vid tvåsnåret på söndagseftermiddagen och jobbade sedan eftermiddagen, kvällen och natten.  Innan dess jobbade hon tre nätter i veckan och ska även arbeta imorgon natt.

– Jag vill ställa upp nu, och jag känner också att det inte finns något alternativ. Jag har fått lämna barnen med sina äldre syskon i helgen, så det blir skönt att de får åka till sin pappa nästa vecka.

Under söndagsnatten hade intensivvårdsavdelningen i Huddinge nio platser för patienter med covid-19. Katja Fogelberg har varit många timmar inne på en sal med tre av dem.

Kan inte dricka eller kissa

– Det är väldigt varmt och ansträngande att ha på sig skyddsutrustningen. Det är ett motstånd i filtret när man andas. När jag väl är inne på salen så kan jag inte gå på toaletten eller dricka något, om det kliar får jag putta lite där bara. Det är lite otympligt att röra sig.

Sjuksköterskorna stannar ungefär tre-timmarspass inne hos de patienter som har covid-19. Anledningen är bristen på skyddsutrustning. De vill inte gå ut, för då behöver de kassera exempelvis andningsmaskerna.

– Visiren är egentligen engångsmaterial, men i helgen har de inte räckt, så vi har spritat och återanvänt dem. Bara de med glasögon har visir, så att de kan ha glasögonen under. Vi andra har skyddsglasögon istället.

Läser om riskerna

Intensivvårdspersonalen läser studier och rapporter om riskerna vad gäller covid-19 för personalen. Tidigare studier från sars-epidemin i början av 2000-talet visade att de som utsattes för stor dos av viruset hade högre dödlighet, till exempel sjukvårdspersonalen.

– Det är en risk att arbeta här nu, som jag inte får något extra för. Jag vill verkligen ställa upp, men skyddsutrustningen är viktig. Det är skrämmande att flera läkare har avlidit i covid-19, två unga i Kina och i Italien, och det är oklart om sjuksköterskor dött, säger hon.

Hon intervjuades även i tv-soffan i morse tillsammans med regionborgarrådet Irene Svenonius. Men hon tycker inte att de hade en gemensam bild av hur bemanningen varit i helgen.

– Hon sa att de stärkt intensivvården, för den väntade ökningen av patienter. Det håller jag inte med om. Vi var åtta sjuksköterskor och lika många undersköterskor på 14 patienter. Men den personalgruppen räckte ändå inte till.

Märken efter masken

Katja Fogelberg visar märkena i ansiktet från andningsmasken på en bild från natten. Hon jobbade ett maratonpass, och hade svårt att bli avlöst för rast.

– När min kollega gick för att äta blev hon inkallad till en annan sal. Hon ringde efter en stund in till mig och berättade att hon inte kommit i väg på rast. Till slut kunde hon äta, och sedan jag också. Men det har varit tungt.

Hon berättar om en patient som kom till intensiven under söndagen. Liksom de flesta hade patienten svårt att andas.

– Vi försökte först hjälpa patienten att fortsätta andas själv. Vi försökte med en mask med övertryck, syrgas och olika inhalationer. Men övertrycket gör att det blir jobbigt att orka andas själv när man är svårt sjuk.

Hon beskriver hur övertrycket hjälper lungorna att hålla de små, små lungblåsorna, alveolerna öppna.

– Det är som att cykla i motvind, rakt i blåsten. Den sjuke blir ofta väldigt orolig. Då står vi bredvid och försöker lugna och uppmuntra, och kanske håller i handen. Det gäller att patienten klarar att vädra ut koldioxiden genom utandningen.

Akut svår lungsvikt

Det gick inte till slut och patienten med covid-19 behövde intuberas och bli kopplad till respirator.

Studier och vittnesmål från Kina och Italien visar att de som blir allvarligast sjuka i covid-19 drabbas av akut svår lungsvikt, ARDS, på engelska acute respiratory distress syndrome. 

Hennes känsla efter att förra veckan och i helgen ha vårdat sjuka i covid-19, är att det är svårare att hitta rätt inställning på respiratorn för att inte riskera lungskador.

– De flesta patienter på iva försöker vi hålla lite vakna, då går det att kommunicera. Vi förklarar att de ligger med en slang i halsen som gör att de inte kan prata, men vi är bra på att förstå deras uttryck. Till exempel kan de svara om smärtlindringen räcker. Men för vissa är det för påfrestande och stressande med slangen och då sövs de.

Höga doser sömnmedel

Men med högre doser intravenösa sömnmedel kommer oönskade biverkningar som blodtrycket sjunker. Då sätts läkemedel som stimulerar hjärta och kärl in, som noradrenalin.

– Kroppen prioriterar blodförsörjning till de inre organen, och därför får våra patienter ofta kalla händer och fötter. Sedan kan det ena leda till det andra i kroppen, ibland behövs även dialys, om njurarna inte klarar rensningen längre. Patienterna får näring i en sond till magen. Ja, på svårt sjuka slås olika kroppsfunktioner av och vi tar över. Mitt jobb är att optimera, så att det blir så bra som möjligt.

På salen blinkar lampor från respiratorer, övervakning och läkemedelspumpar. De piper ofta för att patientens värden sjunker under de tillåtna, slangar har knickas, pumpar behöver fyllas på.

– Man ringer in till den som är där inne, i skyddsutrustning, och frågar: klarar du en halvtimme till, en läkare och undersköterska är där inne också, ibland ännu längre.

Region Stockholm håller nu på att kraftsamlar och öppnar allteftersom fler och fler intensivvårdsplatser. Det har gjorts prioriteringar över vilka operationer som är livsnödvändiga, och övriga har ställts in. På det sättet frigörs  personal till intensivvård, främst anestesisjuksköterskor och undersköterskor.

Nya ska jobba med erfarna

– I morse kom ett gäng som ska gå intro hos oss. De är vana vid att söva, men intensivvård är inte deras vardag. Det finns en del oro för att byta avdelning och arbetsuppgifter, från det de är vana med, och även hos oss.

De nya ska arbeta i team med de vana intensivvårdssjuksköterskorna.

– Jag ser fördelar på sikt. Vi kommer lära av varandra och lära känna varandra. Vi kommer att bli mer sammansvetsade på hela enheten, idag vet vi ganska lite om hur de arbetar på operation.