Nu brådskar det för biomedicinska analytiker

Den som vill fortsätta kalla sig biomedicinsk analytiker måste skynda sig att ansöka om legitimation. Men på klinisk kemiska laboratoriet vid Umas i Malmö går meningarna isär om hur viktig den är.

För mig var det självklart, jag tog ut den så fort det bara gick, säger Britt Johansson på allmänkemi vid Universitetssjukhuset Mas. På hennes bevis står det den 2 april som utskriftsdatum. Hon hade hört att det skulle bli anstormning och dra ut på tiden så hon betalade stämpelavgiften redan i mars.

– Det var vi ett helt gäng som gjorde, berättar hon.

Här är en stor del av verksamheten automatiserad. 3000 rör och många fler analyser körs på banan varje dygn och laboratoriet har haft rader av studiebesök från hela Europa.

– Legitimationen är viktig för att värna om professionen men den betyder ingenting för mig personligen. Om det händer något däremot kanske bara de med leg anställs igen – och papperet var väldigt flott, säger Britt Johansson med en glimt i ögat.

Vid årsskiftet hade ett 80-tal av de 134 biomedicinska analytikerna på klin kem anmält till chefen att de hade legitimation. Men fler har ansökt. I hela landet hade Socialstyrelsen då skickat ut 6327 legitimationer, alltså till drygt hälften av de bortåt 11000 biomedicinska analytiker som man beräknar att det finns. Ingen vet exakt hur många de är.

Under Vårdfackets rundvandring på de olika avdelningarna återkommer för jasidan »om-argumentet« lite då och då. »Om det skulle komma nya politiker, bli neddragningar eller om vi privatiseras.« Äldre biomedicinska analytiker lägger till: »Jag har inte lust att läsa in nya kurser för att få kalla mig biomedicinsk analytiker i fortsättningen, som de säger kan bli följden om jag inte tar ut legitimationen nu.«

Flera säger att de trodde att de måste, till exempel Eva Andersson, Frida Johansson och My Wik, fast hennes situation är lite speciell.

– Jag går på en rekryteringstjänst och det går nog lättare att få nytt arbete om man har legitimation, tror hon.

Bland en del äldre är intresset svalare, däribland arbetsledaren Ann-Christine Fredriksson.

– Nej, jag bryr mig inte om den, jag gitter inte. Jag har varit biomedicinsk analytiker i 41 år och har bara ett och ett halvt kvar att arbeta.

Ann-Christine Lindberg känner igen argumentet och påpekar att de är 13 stycken, inklusive henne, som fyller 60 i år. Fast hon hämtade ut sin legitimation med detsamma.

Flera har tvekat inför kostnaden, 600 kronor, och därför dröjt med sin ansökan.

En som väntade men nu har sin legitimation är Saga Wahlström som tillsammans med Rolf Nilsson har bråttom till en avdelning för att göra en benmärgspunktion på en patient.

– Det hade ju varit käckt om arbetsgivaren hade betalat. Jag tycker att arbetsgivaren bör se om sitt hus, vi är en liten skör grupp och folk börjar vända blickarna mot Danmark, säger hon.

Nils-Göran »Nisse« Persson, som tänker hämta ut sin legitimation men inte har kommit så långt ännu, säger att de kanske borde sluta allihop.

– Med mer rotation hade vi nog fått upp lönerna, säger han.

Några påpekar att de har halkat efter sjuksköterskorna lönemässigt. Arbetsgivarna satsar på olika sjuksköterskespecialiteter men ser inte specialiteterna på labb utan behandlar alla i klump, konstaterar förtroendevalda Bengt-Uno »Bua« Andersson. Men Vårdförbundet får också sina slängar av sleven av några.

– Jag kände mig tvingad men förstår inte vitsen, jag har frågat men inte fått något bra svar. Legitimationen förändrar ingenting och jag har svårt att förstå att facket har kämpat så för det här, säger Kerstin Fridh på dna-labb.

Hon skrattar och säger att hon har bråkat med »Bua« åtskilliga gånger om detta och han – som står bredvid – håller med om att de har gruffat.

– Rent professionellt är det ett erkännande och det ska man vara stolt över, tycker Elsy Sjörin. Kanske kommer vi att synas utåt mer nu och kanske kommer allmänheten att förstå att vi är lika viktiga som sjuksköterskorna.

May-Lill Svensson håller med. Hon kör hba1c, en av de mer frekventa analyserna på speciallabb. Det mäter blodsocker över tid, en analys som avslöjar hur patienten har skött sin diabetes. Men hon har problem.

– Jag gick ut 1965. Beviset på det låg i bankfacket men jag tror att maken slängde det tillsammans med sina egna papper som han förstörde då han gick i pension. Jag har ett och ett halvt år kvar att arbeta och tycker att man ska ta ut sin legitimation och har förgäves letat på stadsarkivet, landsarkivet och på ett specialarkiv i Söderhamn. Vad ska jag göra? Jag kan ju inte vara den enda i landet som inte hittar utbildningspapperet.

2 MÅNADER KVAR
Efter den 1 april 2007 får bara den med legitimation använda den skyddade yrkestiteln biomedicinsk analytiker.