En kvinna, en barnmorska

Förebild. På Södra bb i Stockholm jobbar barnmorskorna med en kvinna i taget i värkarbete. Precis så som barnmorske­upproret vill att alla ska kunna göra.

Det är snart natt och belysningen i rummet är dämpad. Barnmorskan Liisa Svensson sitter på sängkanten och talar lågmält med kvinnan som just kommit in. Rör med mjuka händer över hennes mage, lyssnar med tratten, mäter mammans puls, känner styrkan i värkarna och att livmodern slappnar av mellan värkarna.

Det känns rofyllt. Ute i köket lite senare säger Liisa Svensson att det är en trygghet att kunna ta sig tid. På Södra bb behöver inte barnmorskorna flänga mellan födande kvinnor. Här praktiseras ”one-to-one care” och som enda ställe i Sverige en sammanhållen vårdkedja, med mödravård, födsel och eftervård inom samma lokal. Av de 1?400 kvinnor som föder i de tio rummen varje år har omkring 400 gått genom hela vårdkedjan. Deras graviditet har varit normal och det har funnits plats för dem när det är dags att föda.

Tre barnmorskor av de fem på varje pass tar hand om en födande kvinna i taget, en sköter eftervården och en är passansvarig och hjälper till när det behövs. Dagtid på vardagar tillkommer barnmorskor för mödravård och återbesök.

På natten innebär kontinuiteten att barnmorskan som ska ta hand om kvinnan svarar i telefonen och hämtar henne från intaget på Södersjukhusets förlossning våningen under. Då har hon kontrollerat att all utrustning är på plats bakom panelen i det hotellika rummet med bred dubbelsäng och eget badrum, och hon har satt på bakgrundsmusik och tänt de fladdrande lågorna i de batteridrivna blockljusen på soffbordet. Här i rummet får familjen stanna tills det är dags att åka hem.

Närvaro är a och o på Södra bb. De flesta vill ha barnmorskan hos sig på rummet ganska mycket och det händer att hon är hos kvinnan under hela arbetspasset. Barnmorskor på andra kliniker kan ha svårt att förstå vad de skulle ta sig till hela tiden utan konkreta arbetsuppgifter. Sara Ingerö, som tidigare arbetade på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, erkänner att hon i början var lite rädd för att förlora rutin på att ta hand om kvinnor med komplicerad graviditet och förlossning. Men hon har omvärderat sin roll som barnmorska och säger att det är oerhört lärorikt att timme efter timme observera, vägleda och stötta den födande kvinnan och hennes partner.

För en tillfällig besökare andas Södra bb rofylld harmoni och tillförsikt och just den här natten är timmarna runt midnatt lugna. En kvinna får sitt tredje barn på ett av rummen, en förstföderska är på gång — förutom den Liisa får ”låna” av barnmorskan Gunillla Eriksson för att vi ska ta bilder. På fem rum sover familjer i eftervård och i köket där vi sitter ansluter barnmorskor av och till för småprat över en kaffekopp och tilltugg. En barnmorska kommer ut till Liisa med funderingar kring ett långsamt förlopp och får några tips om hur hon kan gå vidare. Förlossningar är inte statiska, det finns sällan bara en väg att gå, förklarar Liisa. Så länge allt är normalt tar barnmorskorna hjälp av varandra och samarbetar prestigelöst. Först vid avvikelse vänder de sig till Södersjukhusets läkare.

Vårdkulturen innebär att barnmorskorna är noga med respekt, integritet, lyhördhet både mot familjerna och varandra. I policydokumentet har begrepp som patient, förlösa och förlossningsrum ersatts av kvinna, födsel och föderum.