Få som använder yttre press rapporterar

Få som använder yttre press rapporterar
Metoden används ibland för att slippa sugklocka. Foto: Istockphoto

Rutin. Ingen vet hur vanlig manövern yttre press är vid förlossningar trots att åtgärden ska rapporteras.

Yttre press anses av många vara en diskutabel metod men den används fortfarande på många. Hur flitigt vet ingen. Underrapporteringen till det medicinska födelseregistret är så kraftig att statistiken inte är tillförlitlig.

Stockholms läns landstings Vårdguiden beskriver metoden som ett alternativ till forcerad krystning och sugklocka. Barnmorskan lägger då en hand eller en arm på mammans mage där barnets stjärt är och pressar på barnet samtidigt som krystvärkarna kommer och kvinnan krystar forcerat.

Förr var det en vanlig metod. I utvecklingsländer där man inte har något annat att ta till om bebisen måste ut fort är den gängse. Men metoden har risker. Förutom bristningar kan moderkakan lossna och organ i buken brista om utövaren inte är försiktig. För kvinnorna är det ofta väldigt obehagligt, flera har skrivit om det på nätet.

Praxis är att använda metoden vid hotande fosterasfyxi, inte i syfte att få ner föregående fosterdel mot bäckenbotten för att underlätta krystningsskede, skrev Inspektionen för vård och omsorg, IVO, nyligen i ett beslut. I det fallet fick mamman en vaginalskada. Pressen sattes in utan att barnet hade haft några dåliga hjärtljud.

En snabb fråga till några förlossningskliniker ger andra svar. En verksamhetschef säger att det förekommer av och till hos dem som värkförstärkning för att få ner bebisen. Dock inte utan samtidigt perinealskydd.

”Det är en enkel metod att öka kvinnans egen kraft då hon krystar. Att trycka lite lätt har varit en metod att slippa sugklocka och används säkert mer eller mindre på olika kliniker. Om kvinnan krystat länge och är trött kan det ibland kännas skönt, men det är ingen som säger det när vi diskuterar”, svarar en vårdutvecklare.

En barnmorska i en annan landsände tror att det är en kulturfråga om det används eller inte och att yngre barnmorskor är upplärda på annat vis. Vad hon vet används det bara på hennes klinik då det är bråttom. Och då försiktigt, med händerna, och kombinerat med klipp. Det går fortare än sugklocka som är en läkarintervention, som hon anser kan ge värre skador.

En vårdenhetschef säger: ”Jag tror inte det är en på tio som rapporterar, många tycker nog att de bara stödjer lite grann. Det är nog mest gamla barnmorskor och under­sköterskor som tar till metoden och jag tror inte du kan hitta någon förespråkare. Det blir en forcerad utdrivning som kan vara nödvändig i ett nödläge. Det finns kliniker där det är förbjudet.”

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida