FödandetsRobin Hood

FödandetsRobin Hood
Hilda Pihlgren vid ratten på sin egen bil. Storken vid vindrutan talar om att en barnmorska är väg, men bilden är tagen vid en utflykt med vännerna. Emil Wijgård/Västerås stadsarkiv

Barnmorskan Hilda Pihlgren ryckte inte bara ut till förlossningar utan också för kvinnors och fattigas rätt.

Framför vindrutan sitter storken när Forden kränger fram och tillbaka på den smala vägen. Bilens 19 hästkrafter gör sitt bästa för nu är det bråttom igen, ett bud har kommit om att en kvinna ligger hemma och vrider sig i värkar. Ännu ett barn ska födas i Västerås. ?

En konstapel ser den vådliga färden och bestämmer sig för att ingripa. Men Hilda Pihlgren iklädd motormössa och kraghandskar har inte tid. Hennes uppgift är viktigare än allt annat så när polisen ställer sig mitt i vägen kastar hon sig på bilhornet och han springer undan i sista stund. Lagens långa arm får stå tillbaka för livets under.?

I år är det 70 år sedan Hilda ”Pila-Britta” Pihlgren dog. Under sin levnadstid, 1873—1943, hann hon göra ett outplånligt intryck på invånarna i Västerås. Bara 26 år gammal började hon som barnmorska och arbetade hela livet ut. Hennes nästan osannolika arbetskapacitet är väl dokumenterad och av förlossningsjournaler framgår att hon förlöste dubbelt, eller till och med tredubbelt, så många kvinnor som sina kolleger. ?

I en intervju med lokaltidningen på ålderns höst uppger hon själv att det sammanlagt hann bli 7 300 kvinnor. Om det stämmer är det svenskt rekord. Via Pila-Brittas händer växte bokstavligen ett helt samhälle upp, ibland i form av tre generationer när mormor, mor och barn från samma familj förlöstes av henne. ?

När en reporter på lokaltidningen försökte pressa henne på vilka kändisar hon stött på genom åren blev det nobben: ”Inga namn, inga namn, redaktörn. De har alla varit lika goda när de föddes och lika små och hjälplösa. För mig har de bara varit människor.”??

I dag är det få som vet vem Hilda Pihlgren var, däremot reagerar många gamla västeråsare på ”Pila-Britta”. Var smeknamnet kommer ifrån är oklart men kanske kommer det från rälsbussen med samma namn som trafikerade norra Västerås och som i så fall skulle anspela på hennes framfart. ?

Hilda Pihlgren var före sin tid på många sätt och blev den första kvinnan med körkort och bil i trakten, förmodligen var hon även Sveriges första bilburna barnmorska.

Hela yrkeslivet var hon noga med att hålla sig uppdaterad om vetenskap och nya rön, men när barnavårdscentralen öppnade på orten 1931 tyckte hon, liksom de övriga barnmorsk­orna, att denna nymodighet var ett intrång på hennes område. Pila-Britta sa till ”sina” mödrar att de inte alls behövde anmäla sig dit — vilket de visst skulle göra. ?

Hon drog sig inte heller för att lägga sig i vad bebisarna skulle heta. När tredje barnet i en familj föddes och mamman sa att pojken skulle heta Tommy, slog Pila-Britta bakut. Per-Håkan var mycket bättre tyckte hon, och så fick det bli. ?

Mycket i hennes liv låter som rena skrönor. Men även de mest osannolika historierna är dokumenterade, som till exempel att lille Tommy blev Per-Håkan. Det finns också en snapsvisa skriven till hennes ära. Hur många barnmorskor kan ståta med en sådan? Så här går den:?
”Det var en barnmorska — bodde långt bort i fjärran?
Hon tog en sup när hon satt sig i kärran?
Och när hon sen hade klarat kärlekens sviter?
Så tog hon halvan ur sin medhavda liter”?

Såvitt man känner till drack dock inte Pila-Britta, men det var svårt att få en lugn stund med henne. En journalist som försökte få en intervju i samband med hennes 70-årsdag låter nästan uppgiven när han beskriver hur omöjligt det är att få ett samtal i lugn och ro i hennes lilla lägenhet i hörnet Nygatan-Domkyrkoesplanaden. I artikeln börjar han i stället prata med hennes hembiträde, fröken Viola Johannesson, som beskriver den dagliga kakofonin: ”Ja, så här låter det alltid här. Halva stan ringer i telefon och den andra hälften på dörrklockan.” ?

Inte nog med det, när huvudpersonen väl stövlar in, försenad eftersom en patient behövde henne, försvinner Hilda Pihlgren genast ut i köket med orden: ”Nu ska vi ha kaffe! Sitt ni och prata!” I artikeln beskrivs hon ändå som en kvinna som hamnat på rätt plats i livet. ??

Under nästan ett halvt sekel som barnmorska förändrades yrket på många sätt. I början av 1900-talet var arbetstiden oreglerad och Hilda Pihlgren hade mer eller mindre ständig jour. Innan hon köpte sin bil som startades med en vev tog hon sig fram på cykel, med hästskjuts eller till fots med sin stora, bruna barnmorskeväska i handen — om det så var natt eller regn och rusk. ?

Först efter 30 års tjänstgöring fick hon en sammanhängande ledighet, tre veckor, vilket hon tackar vördnadsfullt för i ett brev till Barnmorske­styrelsen. Familjerna var ofta fattiga och kvinnorna födde hemma i sina trånga bostäder. Om det fanns barn i närheten sa Hilda Pihlgren helt enkelt åt dem att titta åt ett annat håll. ?

Pila-Britta var socialt engagerad, aktiv i facket och föreningen för kvinnors rösträtt. Hennes hjärta ömmade särskilt för dem längst ner på samhällsstegen. Det hände att hon tog med sig kläder från välbeställda familjer och gav till dem som behövde kläderna bättre. Man skulle kunna säga att hon var något av barnmorskornas motsvarighet till Robin Hood.??

Successivt förbättrades levnadsstandarden, något som Hilda Pihlgren reflekterade över så här: ”Förr fanns det ofta bara några trasor att linda den nyfödde i, nu kläds de snart sagt som prinsar allihop”. Det gladde henne naturligtvis, även om hon tyckte att det ibland nästan blev för fint.?

Själv fick hon det också bättre. Från att ha haft en närmast symbolisk årslön, som varierade med antalet förlossningar, infördes 1919 en fast årslön om 1 400 kronor, vilket motsvarar omkring 23 000 kronor i dag. ?

När Centrallasarettet byggdes 1928 och fick en bb-avdelning minskade antalet hemförlossningar drastiskt.

Av förlossningsjournaler framgår inte bara att Hilda Pihlgren stod för vida fler förlossningar än andra. Där kan man också få veta att det var fler kvinnor över 40 år som födde barn för 100 år sedan än i dag. Varken abort eller preventivmedel var tillåtna och många fick då sitt femte eller kanske sjätte barn. ??

Själv arbetade Hilda Pihlgren in i det sista och skaffade aldrig någon egen familj. 1943 insjuknade hon i lunginflammation och fick problem med hjärtat. En vecka före jul avled ”stadens goda ängel”, som domprosten kallade henne vid begravningsceremonin i Västerås domkyrka. När kistan bars ut bildade några av ”hennes barn” häck utanför kyrkan, pojkar och flickor som hon välkomnat till världen.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida