Tolken påverkar på gott och ont

Tolkanvändare behöver mer kunskap, anser forskarna bakom projektet Tolken — en kulturell mellanhand. Barnmorskan Maj Stiff på Rinkeby barnmorskemottagning är benägen att hålla med.??

På Rinkeby barnmorskemottagning i Stockholm används tolk vid bortåt 80 procent av alla besök.

— För oss är det viktigt att använda tolk för den medicinska säkerheten. Både för att jag ska förstå vad kvinnan säger och för patienten så hon förstår den information och de råd jag ger. Vi skulle inte kunna jobba utan tolk, men det är inte alltid så enkelt, säger Maj Stiff.

Många kvinnor är rädda för att sekretessen bryts eller att tolken ska vara en angivare.

— Då kan telefontolk vara ett alternativ. Det går bra vid kortare besök, men vid längre riskerar vi att koncentrera oss så mycket på att uppfatta det som sägs i telefonen att vi inte ser kvinnan. Vi får mycket mer ögonkontakt med henne då tolken är i rummet, säger Maj Stiff.

Den som lyssnar på en tolk värderar ofta tolkens personlighet och etnicitet och översätter det som sägs utifrån de egna sociala och kulturella referensramarna, hävdar etnologerna bakom projektet vid Lunds universitet. För att garantera rättssäkerheten behöver beställarna mer kunskap om hur tolkens roll påverkar samtalet.

— Det kan stämma men än viktigare är att kvaliteten på tolkningarna varierar så oerhört. En del är skickliga men ibland får man vara glad bara det går att få tag i någon med rätt språk. Sedan når vi inte alltid varandra ändå.