Utställning skapar diskussion om amning

Vad är det som gör amning till ett så laddat ämne och vilka svårigheter upplever föräldrarna? I morgon lördag invigs utställningen ”Röster om amning” på Arbetets museum i Norrköping.

Utställningen bygger på intervjuer med föräldrar, bvc-sjuksköterskor och hjälpmammor från Amningshjälpen. De olika rösterna visar att amning väcker starka känslor, både positiva och negativa, och att de känslorna inte alltid är så lätta att hantera för sjuksköterskan på bvc. Vad kan man säga? Och hur ska man stötta och hjälpa utan att komma med pekpinnar eller skuldbelägga?

– En av grundtankarna med den här utställningen var att vi ville skapa debatt och diskussion hos dem som ser den, säger barnmorskan Sofia Zwedberg som har ingått i en referensgrupp för utställningen. Hon har nyligen lagt fram en avhandling om amningsbesvär vid Stockholms universitet.

Citat från utställningen

”På paketet med mjölkersättning står det först att det bästa för ditt barn är att du ammar. Sen står det hur man tillreder…det känns kränkande, som att man bara ger sitt barn det näst bästa.” (Förälder)

”Allting är ju väldigt tillåtet på bvc. Allting är normalt. Men ändå så finns det en känsla av att det mest normala ändå är att ditt barn ammar.” (Mamma)

”Mammor skrivs ut för tidigt från BB, innan amningen har hunnit komma igång.” (bvc-sköterska)

Det är påtagligt att flera av de intervjuade mammorna, vars amning har varit problematisk, har haft känslor av dåligt samvete och skuld.

Varför är då det här med att amma eller inte så laddat och skuldbelagt? Sofia Zwedberg menar att det finns en sammanblandning som gör att många sätter likhetstecken mellan att amma och vara en bra mamma.

– Forskningen visar att det finns många hälsofördelar med att amma, men vi måste få fram att man kan vara en bra mamma även om man av olika orsaker inte kan eller vill amma.

Schemalagd amning

Utställningen visar amningens historia med start vid 1700-talet då spädbarnsdödligheten var hög, vilket hörde samman med att många barn inte ammades, utan matades på annat sätt under ohygieniska förhållanden.

Beklämmande är det också att påminnas om 1930-talet då det blev vanligare att barn föddes på sjukhus och hur synen på amning förändrades i takt med det. Gamla traditioner ersattes med barnläkarens syn på uppfödning och den schemalagda amningen infördes där barnen bars in var fjärde timme till sina mammor för 20 minuters amning. Det fick till följd att amningen minskade ända fram till 1973 då antalet mammor som ammade var allra lägst.

– Det är intressant att de som är födda då är de som nu blir mammor och att vi återigen ser att amningen minskar. Genom forskningen vet vi att kvinnor som inte blev ammade som spädbarn tenderar att själva amma sina barn i mindre utsträckning. Det tycks som att vi har ett kroppsminne som påverkar vårt beteende som vuxna, säger Sofia Zwedberg.

Turné i Sverige

Utställningen stöds bland annat av Vårdförbundet och kommer att visas på Arbetets museum i Norrköping till och med i höst för att sedan turnera runt i Sverige.

– Vi vill att den ska nå ut till så många som möjligt och hoppas att den kommer att finnas på sjukhus, bibliotek, bvc och andra platser där många föräldrar kan ta del av den.

Det säger Annelie Egelin Tärning som är projektledare för utställningen på Arbetets museum. Hon berättar också att det finns planer på att föräldragrupper i Norrköping ska komma till museet för att tillsammans titta på och diskutera utställningen.