Biomedicinsk analytiker ökar förståelsen för hur fetma uppstår
Redan under grundutbildningen fastnade Ellinor Holmberg för forskningen.
– Det är inte så enkelt alla gånger. Det är mycket jobb och många försök som inte blir som man har tänkt sig. Men samtidigt är det roligt att få vara med och ta fram nya metoder och testa olika teorier och hypoteser. Och när man är något på spåret är det jättespännande, säger Ellinor Holmberg som just nu är lite spänd och nervös, men samtidigt förväntansfull.
På onsdag ska hon nämligen försvara den avhandling som hon har ägnat de senaste fyra och ett halvt åren åt. Vid ett av laboratorierna på Umeå neurosteroid research center, UNC, har Ellinor gjort mängder med försök på råttor för att se vilka eventuella samband som finns mellan den kroppsegna steroiden allopregnanolon och födointag och övervikt.
Studerat på råttor
Hon har ingått i ett team av forskare, varav flera har ägnat flera decennier åt att studera just den här steroidens egenskaper. Allopregnanolon är en nedbrytningsprodukt av könshormonet progesteron, som finns naturligt i kroppen hos såväl kvinnor som män. Sedan tidigare vet man att nivåerna av den här steroiden är förhöjda hos personer som lider av fetma, men även hos dem som lider av hetsätning och bulimi.
Det Ellinor kunnat visa är bland annat att om man ger råttor allopregnanolon så äter de mer, speciellt av mer energirik föda. Jämfört med placebobehandlade råttor går de dessutom upp mer i vikt av att äta fet mat.
Hon har också visat att det är möjligt att blockera effekten av allopregnanolon på vissa av de GABA A-receptorer som finns i hjärnan och som man vet är viktiga för födointaget.
Vad hennes forskning kan få för klinisk betydelse är alldeles för tidigt att säga, men hennes förhoppning är att man i framtiden kan få fram metoder som gör det möjligt att hjälpa människor som lider av fetma eller ätstörningar just på grund av för höga nivåer av allopregnanolon.
”Grundutbildningen ger bred bas”
– Det som är så bra med biomedicinska analytikerutbildningen är att man får en bred bas att stå på och kan jobba på många olika ställen. Man kan arbeta kliniskt inom en rad olika specialiteter, hjälpa andra som forskar eller som jag, forska själv, säger Ellinor som gick ut grundutbildningen för tolv år sedan.
I samband med examensarbetet under sista terminen fick hon upp ögonen för hur intressant det är med forskning och direkt efter examen gick hon vidare till forskarskolan.
Fram till hon fick sin doktorandtjänst för fyra och ett halvt år sedan arbetade hon mestadels kliniskt på patologen på Universitetssjukhuset i Umeå.
– Jag trivs mycket bra med att jobba kliniskt också, men drömmen har hela tiden varit att få fokusera mer på forskning. Och det hoppas jag få fortsätta med, säger Ellinor som efter disputationen flyttar tillbaka till Östergötland där hon är växte upp i den lilla kommunen Ydre.