Blodprover som förvaras torrt spar pengar och utrymme

Torkade blodfläckar kan sparas i upp till 30 år och ändå ge viktig information om en rad olika proteiner, visar en studie som gjorts vid universitetet i Uppsala. Tekniken gör det möjligt att bygga gigantiska biobanker till låga kostnader.

Studien, som gjorts på nytagna och äldre torrförvarade blodprover, visar att mycket lite händer med proteinerna när de torkar. 92 olika proteiner som används som biomarkörer vid diagnostik av olika cancerformer analyserades med PEA-teknik, proximity extension assay, som utvecklats vid Uppsala universitet.

Storskaliga biobanker

De flesta proteinerna var helt oförändrade efter 30 år, eller så ändras de endast minimalt. Uppmätta nivåer av vissa proteiner minskade så att halva mängden återstod efter en period på upp till 50 år.

I dag sparas endast en procent av alla prover som tas vid Akademiska sjukhuset i Uppsala i en biobank. Resten kasseras efter en första analys. Enligt forskarna bakom den nya studien skulle betydligt fler prover kunna lagras om man använde sig av torkade blodprover. Kostnaderna för att bygga storskaliga biobanker skulle minska drastiskt jämfört med de stora och energislukande frysar som i dag används för att förvara provrör med blodplasma.

Underlätta tidig diagnostik

Om man använde sig av torkat blod skulle biobankerna rymma så pass mycket att man skulle kunna ha prover redan tagna när en patient insjuknar. Det skulle underlätta tidig diagnostik och ge bättre möjligheter att bota, enligt forskningsledaren Ulf Landegren, professor i molekylär diagnostik.

Samtidigt skulle det bli enklare för patienterna som skulle slippa att ta sig till en vårdinrättning för att få sina prover tagna. De skulle enkelt kunna sticka sig själva i fingret och för att sedan skicka den torkade blodfläcken i ett kuvert till laboratoriet.