Doldisarna i krisens centrum

Biomedicinska analytiker ställs i strålkastarljuset under coronakrisen och intresset för yrket har ökat. Men det krävs mer för att få erfaren labbpersonal att stanna kvar. "Det handlar till 99,9 procent om lönen", säger Tina Dahlman, biomedicinsk analytiker i Falun.
Den 15 april är internationella yrkesdagen för biomedicinska analytiker, ett datum då en vanligen lite undanskymd yrkesgrupp får en aning mer uppmärksamhet. Men det här är inga vanliga tider. Den globala krisen har placerat biomedicinska analytiker i händelsernas centrum.
Uppmärksamheten ger reella effekter, bland annat har ansökningarna till biomedicinska analytiker-programmet ökat med 19 procent under våren, som Vårdfokus berättat tidigare. De sökande har gjort ett bra val, tycker Tina Dahlman, biomedicinsk analytiker vid Laboratoriemedicin i Dalarna.
– Det är ett kul jobb, något av det roligaste man kan ha om jag ska vara ärlig. Man är en dold disciplin som allmänheten är väldigt beroende av, det känns bra att man är behövd. Det är spännande, ingen dag är den andra lik, det är sjukt intressant och väldigt brett, säger hon.
29 000 i lön efter tio år
Hon trivs med arbetsuppgifterna, sina kolleger och chefer. Arbetsmiljön är okej och arbetsbelastningen inte för hög. Enligt henne finns det en enskild orsak till att yrket ändå inte lockar tillräckligt med folk.

– Jag tror att det handlar till 99,9 procent om lönen. Skulle vi tjäna 35 000 skulle det inte vara några problem. Men när man efter tio år inte tjänar mer än 29 000, då känner man att studielånen i tre år inte var värt det. Det ger ingen motivation till att vilja jobba kvar eller vidareutbilda sig. När den här krisen är över så blir det förhoppningsvis ändring, för jag har kolleger som säger att det här vill vi inte vara med om igen för så dåligt betalt. Nu måste arbetsgivarna se över hur de ska få personalen att stanna kvar, säger Tina Dahlman.
Hon anser att det är till deras nackdel att det här varit ett kvinnodominerat yrke.
– Det är ett tekniskt, kvinnodominerat yrke och det finns inte många sådana. Hade det varit mansdominerat hade lönerna varit helt annorlunda, det är jag övertygad om.
Helgarbete och extraskift
Hennes arbetsliv handlar just nu förstås om covid-19. Provtagningarna i Dalarna har ökat vilket lett till helgarbete och extra skift. Än så länge hinner analytikerna med det de ska.
– Läget är under kontroll just nu, men det kan ändra sig snabbt, säger Tina Dahlman.
Normalt tar ett covid-19-test närmare fem timmar att utföra för labbet, mestadels manuellt, men nu har de köpt in allt i ett-paket från ett företag som gör att det går snabbare. Att analysera ett coronaprov är rent praktiskt sett ingen större utmaning än vad labbpersonal normalt sysslar med.
– Det råder oftast inga tveksamheter om det är positivt eller negativt. Det är väldigt få prover här som vi känner att vi måste köra om, det är konkreta kurvor som går bra att läsa av. Risken för att det blir fel handlar om var i själva infektionsförloppet man har tagit provet, analysen i sig är inte svårare än någon annan.
Mer nervöst än vanligt
Det är i stället psykologiskt som labbpersonalen märker att de testerna som de nu analyserar handlar om något extraordinärt.
– Man är lite mer nervös och ännu mer försiktig än vanligt eftersom det är potentiellt väldigt farligt. Man vill aldrig göra fel, men just nu känns det som att det kan få väldigt dåliga konsekvenser för väldigt många. Vi ska inte ge ut några felsvar i övrigt heller, men just nu är man på tårna ännu mer, det tror jag de flesta kan skriva under på, säger Tina Dahlman.