Hennes vittnesmål kan fria eller fälla
När en åklagare vill ha svar på vad de rättskemiska analyserna betyder eller en advokat ifrågasätter provernas resultat kallas biomedicinska analytikern Ingrid Nyström till domstolen för att vittna.
Uppdragsgivarna, oftast polis eller åklagare, vill ibland ha ett skriftligt yttrande som förklaring till de rättskemiska analyserna. Det kan gälla detektionstider; hur länge ämnet stannar kvar i kroppen, eller om gärningsmannen kan ha tagit ?för mycket av en medicin. Det får ?de veta av handläggarna på Rättsmedicinalverket.
Ger sakkunniga utlåtanden
En av dem är Ingrid Nyström, biomedicinsk analytiker som arbetar med sakkunnigutlåtanden. Hon handlägger trafikärenden, ringa narkotikabrott, obduktionsärenden, vårdärenden och våldsbrott där brottsrubriceringen kan vara mord eller våldtäkt. Den största ärendetypen är ringa narkotikabrott.
Hennes uppdrag är att besluta om de rättskemiska analyser som har gjorts är tillräckliga eller om fler behövs. Hon gör också en sakkunnig bedömning av de sammanställda analyssvaren från rättskemin. Ibland behöver resultaten diskuteras över telefon.
— Det kan till exempel gälla att polisen har information om gärningsmannen som vi inte har. När vi får den gräver vi vidare. Det händer även att man vill ha ytterligare analyser, till exempel att vi letar efter spår av opiater i urin eftersom substanserna bryts ner snabbare i blod. Det gäller framför allt om det visar sig att brottet är grövre än man först trodde, säger hon.
Sakligt och vetenskapligt
Det är heller inte ovanligt att poliser vill veta om droger kan ha påverkat gärningsmannen: ”Han var jätteaggressiv — kan det ha berott på droger?” Sådana frågor är hon försiktig med att uttala sig om. Svaren ska vara sakliga och vetenskapligt underbyggda, och frågor om drogers påverkan ligger utanför hennes kompetensområde.
Ibland räcker varken skriftligt yttrande eller telefonsamtal. Omkring 80 gånger per år blir handläggarna inkallade till domstol för att vittna om vad resultaten av analyserna betyder. Det väger tyngre att förklara på plats — eller via länk — och på så sätt får också rättens ledamöter möjlighet att ställa följdfrågor.
Opartiskt vittne
— Det är en speciell situation och man känner sig alltid lite spänd innan. Jag vet inte i förväg vilka frågor som kommer upp. Men det man inte kan svara på, kan man inte svara på. Jag spekulerar inte, jag håller mig till fakta kring det som analyssvaren visar.
Oftast är det åklagaren som kallar in Ingrid Nyström och hennes kolleger till att vittna. Men det händer också att försvaret eller den misstänkte ?ställer frågor. Till exempel om ett läkemedel som den åtalade tar kan påverka analysresultatet, eller om ?passiv rökning kan göra det.
Hon är ett opartiskt vittne och uppdraget är att redogöra för analysresultat så sakligt som möjligt. Hon måste vara beredd på frågor om hantering av prover, om vad det betyder att en metod inte är ackrediterad, eller — ?oftast från försvaret — hur hon kan vara säker på att det är rätt prov.
— Jag brukar svara att jag inte kan ansvara för hanteringen av provet innan det kommer till oss. Men när det har kommit hit jobbar vi efter vissa principer och när allt i kedjan har gått bra, vilket det oftast gör, och när jag har kontrollerat det, då kan jag uttala mig. Och ja: jag tycker att vi jobbar säkert.