Hon bygger upp försvarets ”blodförmåga”
Blod är en särskilt värdefull bristvara i krig och katastrofer. Biomedicinska analytikern Liselott Åstrand är en av strategerna bakom Försvarsmaktens satsning på en egen blodförsörjningsförmåga.
Räddningsdockorna ligger kvar på hjulförsedda bårar efter förra veckans utbildningar i övningshallen på Försvarsmedicincentrum i Göteborg. På ett bord gungar en blodpåse i en fältnära och bärbar vagga, speciellt anpassad för militära förhållanden.
– En viktig skillnad jämfört med en civil blodcentral är att Försvarsmaktens blodverksamhet enbart tappar helblod. I civil blodverksamhet centrifugeras blodet för att komponentuppdela plasma, röda blodkroppar och trombocyter, vilket gör att man kan ge en mer riktad behandling, säger Liselott Åstrand.
Skapar egen donatorpool
Hon är biomedicinsk analytiker och jobbar med uppbyggnaden av den nya blodverksamheten tillsammans med en verksamhetschef, en transfusionsspecialist och en kvalitetssamordnare.
– Eftersom det är helt andra förutsättningar och miljöer jämfört med sjukvården gäller det att vara lösningsorienterad, utan att på något sätt göra avsteg på blodets kvalitet under hanteringen.
Blod i försvaret
Blodförsörjning är en viktig förmåga och del i omhändertagandet i sjukvårdskedjan i Försvarsmedicinen.
Försvarsmakten har sedan 2022 tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, på samma grunder som den civila blodverksamheten.
Samma kvalitetskrav och regelverk följs inom all blodverksamhet.
I framtiden ska Försvarsmakten kunna tappa, förvara, lämna ut, transportera och genomföra transfusioner. Eftersom systemet är skilt från det civila behövs en egen donatorpool som rekryteras förbandsvis.
– Logistik och transport är en stor del. Man rör sig geografiskt över ibland stora ytor och måste hålla en obruten kylkedja, förklarar Liselott Åstrand.
Snabbtest för smittor
Blodpåsarna som används innehåller näringsämnen och tillsatser som gör att blodet inte koagulerar. Hållbarheten för helblod är 35 dagar.
– Eftersom det är värdefullt material kan vi inte ha omfattande lager där vi riskerar att behöva kassera blod som inte används. Volymerna och dimensioneringen är därför några av de stora utmaningarna.
Vid en masskadehändelse kan lagren snabbt tömmas. Då påbörjas mobilisering för tappning, och donatorpoolerna aktiveras. Inför varje tappning fyller donatorn i en hälsodeklaration. Om denna är utan anmärkning inleds tappningsprocessen. Snabbtester för blodgrupp och smittor sker på plats med särskilda analyskit.
– Det kommer att behöva göras hårda prioriteringar, både av skadade och bland blodgivarna. Då utgår man bland annat från ”stridsvärde”. En stabsanställd kan då väljas framför en soldat som ska ut i strid om de har samma blodgrupp.
Behövs fler biomedicinska analytiker
Själva tappningen sköts i huvudsak av legitimerad personal, främst sjuksköterskor. Men blodverksamheten kan öppna en arbetsmarknad även för andra legitimerade yrkesgrupper, bedömer Liselott Åstrand.
– Behovet av biomedicinska analytiker i Försvarsmakten kommer troligen att öka, och det är inte enbart kopplat till blodförmågan. I traumatropper och fältsjukshus utförs laboratorieanalyser med komplexa analysinstrument, säger hon.