Ifrågasatt. Brist på uppföljning av patientnära analyser

Patientnära analyser ger patienterna snabbare svar, men kan man lita på att det blir rätt? Kunskapsläget är dåligt när det gäller både säkerheten och användningen.

Under 1980- och 90-talen ökade de patientnära analyserna mycket snabbt med en topp kring millenieskiftet. Det bromsade in när en studie visade att det blev dyrare än centraliserade laboratorier och att patienterna i alla fall inte fick sina provsvar snabbare från doktorn.?

Sedan dess har andelen test som utförs patientnära gått ner och i dag kan man se två huvudsakliga trender när det gäller laboratoriemedicinen. Dels centraliserade, till stor del automatiserade, högspecialiserade laboratorier och dels en trend där man decentraliserar och arbetar med att utveckla patientnära prover.??

Användningen av patientnära analyser skiljer sig mycket åt mellan olika landsting. I dag är Sörmland ett av de landsting som har gått längst med införandet. Under mottot ”en patient — ett besök” vill man föra ut provtagningen till vårdcentralerna så långt det går. I dag har sju vårdcentraler ”minilabb” där antingen biomedicinska analytiker eller undersköterskor med extra utbildning sköter provtagningarna. Dessutom finns ”point-of-care-ställen” på 17 mindre vårdcentraler där sjuksköterskor och undersköterskor sköter provtagningen sedan de utbildats och fått ett särskilt körkort för det.?

— Lönsamheten beror på hur man räknar. Om vi kan ta prover och ge patienten svar vid ett och samma besök blir det en vinst både för verksamheten och för patienten, men det kräver att vi också ser över organisationen, säger Dan Hegewald, verksamhetschef för laboratoriemedicin vid landstinget i Sörmland.??

Men det finns ingen samlad bild av hur patientnära analyser bedrivs i dagsläget. Equalis, som arbetar med kvalitetssäkring av laboratorier, försökte under 2011 att genomföra en inventering av patientnära analyser inom primärvård och företagshälsovård. Men bara 300 av 4 000 tillfrågade svarade på enkäten, vilket gör det svårt att dra några slutsatser.?

Kunskapsläget och bristen på koppling till patientsäker­hetsfrågor är något som bekymrar Lena Morgan på Equalis.?

— Omkring 75 procent av alla medicinska beslut tas med olika prover och analyser som grund och då måste patienterna kunna vara säkra på att provsvaren stämmer, vare sig de är tagna på labbet eller inte, säger hon.??

Det största problemet med de patientnära analyserna är att den personal som tar proverna inte har tillräcklig utbildning, gör fel vid provtagningen och tolkar svaren fel. Rutiner som inte är standardiserade, instrument som inte är kvalitetssäkrade och dålig metodkontroll ställer också till problem och kan leda till att patienten får en felaktig eller utebliven diagnos i slutänden.?

Hur omfattande och allvarligt det är kan Lena Morgan inte svara på.?

— Det finns inga rikstäckan­de studier gjorda så vi vet faktiskt inte hur mycket det påverkar patientsäkerheten, säger hon.?

Det handlar mycket om att matcha rätt test med rätt vårdsituation framhåller Kerstin Roback, lektor och teknologie doktor vid Linköpings universitet, som just nu skriver om tillämpningen av patientnära tester i Sverige för en kommande bok. ?

Det finns en imponerande mängd olika patientnära testmetoder, men det finns brister när det gäller vägledning om vilka metoder som är lämpliga i olika vårdsituationer. Det har varit svårt att etablera vissa patientnära analyser, medan andra har fått omotiverat stor spridning, enligt Kerstin Roback.??

Att patientnära analyser kommer att öka igen och bli viktiga i framtiden är hon ändå övertygad om och det gäller både de prover som tas inom sjukvården och de tester som finns för personligt bruk.?

— Det pågår mycket forskning för att få fram nya patientnära testmetoder, så det är absolut ingenting som har stagnerat eller är på väg bort, framhåller Kerstin Roback.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida