Mäter risk

Mäter risk
- Det är spännande att få vara med om ett sånt här forskningsprojekt från början, tycker Jenny Olsson. Foto: Jennie Vennberg

Hälsoundersökning. Ultraljudet som Jenny Olsson gör på halskärlen ska ge patienten ett tydligt besked om risken för hjärtinfarkt och stroke.

Vid det här laget har biomedicinska analytikern Jenny Olsson och hennes kolleger tittat på närmare tusen halskärl. De letar efter plack och mäter tjockleken på kärlväggens innersta lager på flera ställen och i olika vinklar.?

Patienterna ingår i en stor västerbottnisk studie som ska ge svar på om motivationen att ändra livsstil ökar om man får veta att det finns en konkret risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Ett sätt att göra risken synlig är att titta på åderförkalkning i halskärlen.?

— Det är spännande att få vara med om ett sådant här forskningsprojekt från början, tycker Jenny Olsson.?

Västerbottens hälsoundersökningar är näst intill världsberömda vid det här laget. Varje år inbjuds länets 40-, 50- och 60-åringar av sin vårdcentral till en omfattande provtagning för att kartlägga risken för hjärt-kärlsjukdom, följt av ett individuellt hälsosamtal.

?Det här förebyggande arbetet har varit mycket framgångsrikt, men nu funderar man alltså på om det går att göra ännu mer. Att teoretiskt känna till risken är en sak, men att göra risken synlig genom att mäta åderförkalkningen i halskärlen kanske kan motivera till större förändringar i livsstilen och bättre följsamhet till medicinering.??

— Frågan är om vi mer träffsäkert kan bedöma individens risk och med hjälp av bilden förklara det mer pedagogiskt för patienten — och om de då blir bättre på att följa de förebyggande åtgärder vi föreslår, säger Ulf Näslund, professor vid Hjärtcentrum på Norrlands universitetssjukhus.?

Det är sex biomedicinska analytiker från klinisk fysiologi i Umeå som turas om att arbeta med mätningarna. Undersökningarna görs på Kliniskt forskningscentrum vid Norrlands universitetssjukhus, men de reser också runt i Västerbotten och har hittills bland annat varit i Storuman och Vilhelmina.

?— Det är kul att få komma till andra ställen och vi blir alltid varmt välkomna. Alla tycks vara nyfikna på projektet, berättar Jenny Olsson.

?De som kallas till undersökning av halskärlen är personer som vid hälsoundersökningarna har bedömts vara i riskzonen. Eftersom ålder i sig är en risk kallas alla 60-åringar. Dessutom kallas även 40- och 50-åringar om de har en eller flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.??

Innan de skickas in till ultraljudsundersökningen informerar en forskningssjuksköterska om studien. Patienterna är lottade till två olika grupper. Hälften får ett svar på vad ultra­ljudsundersökningen visar och vad det innebär, samt råd om hur de kan minska åderförkalkningsprocessen. Den andra hälften får inte något svar. Att själva vetskapen om att de ingår i en studie och blir undersökta skulle göra att den gruppen självmant väljer att ändra livsstil, det tror Ulf Näslund inte.?

— Det är nog en snabbt övergående effekt i så fall och det kan kontrolleras mot de patienter som inte alls blir kallade till undersökningen, säger han.?

Hos ungefär två procent av de patienter som blir undersökta kan man direkt se att det finns allvarligare problem.

?— Om vi misstänker att någon har en allvarligare förträngning kallas personen till en fördjupad undersökning på klinisk fysiologi där vi har mer avancerad utrustning. Vi lämnar ingen patient i sticket, förklarar Jenny Olsson.

Fakta Projekt Vipviza

Vipviza, som består av flera studier, startade våren 2013 och ska bli en av de största behandlingsstudierna i världen. Fram till 2016 ska 3 200 personer från hela Västerbotten ingå.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida