Provtagning — varförkan de inte göra rätt?

Om vi vill ha färre fel på proverna måste vi lära ut vår kunskap på ett bättre och roligare sätt. Det menar Karin Ohlander, biomedicinsk analytiker i Falun.

Fel provrör, för liten mängd, felaktig hantering… det är mycket som kan gå snett vid provtagningar och skapa irritation på laboratorierna. Det finns inga rikstäckande studier som visar hur ofta det blir fel och prover måste tas om, men alla biomedicinska analytiker vet att det är allt för ofta.

Karin Ohlander arbetar på laborato­riet för klinisk kemi vid lasarettet i Fa­-lun. Hon har funderat mycket på var­för det så ofta blir fel trots att de hela tiden försöker informera om hur proverna ska tas och vad man inte får göra.

— Jag tror att det handlar om hur vi informerar. Vi står där och rabblar och kommer med våra pekpinnar och det fungerar helt enkelt inte, säger hon.

I stället skulle Karin önska att informationen till studenter och andra yrkesgrupper gjordes på ett sådant sätt att den väckte intresse och nyfikenhet så att det blev lättare att ta till sig kunskapen.

— Vi behöver bli bättre peda­goger så att vi kan berätta på ettkul och enkelt sätt och göra våra kolleger lika intresserade av prover och analyser som vi är själva.

Karin undervisar sjuksköterskestudenter på Högskolan Dalarna i ämnet provtagning och analysering av blod och andra kroppsvätskor. Hon försöker att göra det så lättsamt och enkelt som möjligt och undviker att prata för mycket om fakta, hur en provtagning går till och alla regler man ska tänka på, för det kan man lika gärna läsa sig till, menar hon.

— Jag vill hellre förklara varför saker och ting händer och till exempel ta upp en diskussion om att både patienten och man själv kan bli nervös eller stressad och att det kan påverka provtagningen.

Hon försöker skapa aha-upplevelser som gör att de blivande sjuksköterskorna får en känsla för vad det handlar om och själva vill skaffa sig mer kunskap. För just kunskap är helt avgörande, menar Karin.

— Man måste ha kunskap om varför man ska ta ett visst provrör, vad det är i röret och hur de eventuella ämnen som är tillsatta påverkar blodanalysen. Om man bara gör något utan att förstå varför är risken stor att det blir fel i en stressig situation.

Hennes förebild när det gäller att föra ut komplicerad information på ett enkelt och roligt sätt är Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, som har blivit världskändis på att föreläsa om globala hälsoproblem just för att han lyckas fånga människors intresse med sin enkla pedagogik.

— Min dröm är att få undervisa i mindre grupper och arbeta mer med dialog och dramatisering. Provtagning är ju bara en liten del av vad en blivande sjuksköterska ska lära sig så det gäller att snabbt kunna fånga deras intresse.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida