Stora risker med patientnära analyser som inte kvalitetssäkrats

Det finns stora risker med att införa patientnära analyser utan kvalitetssäkring. På akutdagarna fick deltagarna veta mer om hur de kan utföras på ett säkert sätt.

Karolinska universitetssjukhuset har tillsammans med övriga sjukhus i Stockholms läns landsting arbetat ett par år med att kvalitetssäkra de patientnära analyserna. Sjuksköterskan Fia Lindberg och biomedicinska analytikern Kerstin Hultsten berättade om vilka risker som finns och vad som krävs för att det ska fungera bra.

Snabba svar

– Fördelarna med patientnära analyser är självklart att det blir en snabbare vårdprocess och att både patienter och personal slipper vänta på provsvar som skickas iväg till laboratoriet, sa Fia Lindberg.

Som exempel kan nämnas att det tar tre minuter att få svar på ett CRP på akuten, medan det tar en timme om det ska skickas till labbet.

Men det finns många risker med att införa patientnära analyser utan kvalitetssäkring. Det största problemet är att den personal som tar proverna är outbildade, gör fel och tolkar svaren fel.

Andra problem är bristande dokumentation med lösa lappar och muntliga svar. Rutiner som inte är standardiserade, dålig metodkontroll och instrument som inte stämmer med de apparater som finns på laboratorierna, är exempel på andra risker.

Projekt för kvalitetssäkring

2008 startade ett projekt i Stockholms läns landsting för att kvalitetssäkra de patientnära analyserna och komma tillrätta med de här problemen. Numera finns ett PNA-råd i Stockholm med chefläkare från alla sjukhus som har tagit fram gemensamma riktlinjer för:

• Utbildning av personalen
• Dokumentation i journaler
• Kvalitetssäkring
• Begränsat antal metoder

– För att patientnära analyser ska vara ett säkert arbetssätt krävs det framför allt att personalen får utbildning. Vi vill se en webb-baserad utbildning där man kan kontrollera kunskaperna och en tidsbegränsad behörighet som uppdateras med jämna mellanrum, sa Kerstin Hultsten.

Ett databaserat system där svaren förs över till journalerna har nu införts för att göra dokumentationen säker. För att säkra identifikationen av patienterna används skanner som läser av patientens personnummer så att man inte av misstag råkar skriva in fel personnummer.

Biomedicinska analytiker

En fråga från publiken gällde om inte de patientnära analyserna också borde utföras av biomedicinska analytiker, men det trodde inte Kerstin Hultsten är möjligt:

– Nej, ekonomiskt går det inte att bemanna med biomedicinska analytiker.

Finns det risk för att det blir mindre jobb för de biomedicinska analytikerna om det blir vanligt med patientnära analyser?

– Det tror jag inte. Det här är ändå bara en liten del av alla de prover som tas och vi gör så mycket annat. Dessutom används de patientnära analyserna bara för att snabbt ta reda på hur patienten fortsättningsvis ska tas om hand. För att ställa en riktig diagnos måste prover ändå tas på laboratorium sen.