Stort steg mot framtiden

Patologen i Linköping har tagit steget från mikroskop till datoranalys av vävnadsprover. 150 000 prover om året skannas in som ett led i en storsatsning på att digitalisera patologin.

6 februari 2013

I formalinfyllda provburkar ligger biopsier i väntan på att prepareras för analys. Frågan handlar oftast om vad det är för slags tumör. Svaret blir avgörande för val av behandling och patientens prognos.?För närvarande är svarstiden tolv dagar, men den har varit uppe i över 20, vilket naturligtvis känns som en evighet för den patient som väntar på svar. Att svensk patologi är i kris är ingen nyhet, men nu har arbetet med att hitta olika lösningar påbörjats. I Linköping samordnas ett mångmiljonprojekt där nio landsting gått samman för att digitalisera patologin och på sikt kunna korta svarstiderna avsevärt.??

— Vi har stora visioner. Det handlar inte bara om att vi får in datorer på labben, utan om att skapa framtidens patologiska laboratorium, säger projektledaren Claes Lundström.?

Han är forskare på CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap i Linköping, som leder det tvååriga projektet.?

— Jag tror att vi kommer att få sam-ma utveckling som inom röntgen. Där har digitaliseringen förändrat analysmetoderna, men också hela flödet och arbetssättet, säger Claes Lundström.?

En viktig del i projektet är att med rätt it-stöd få bättre överblick så att man snabbt ser var flaskhalsarna finns och kan sätta in extra resurser. ??

Att få fram ett vävnadsprov för analys är en petig process som kräver noggrannhet och precision i alla steg. Än görs det mesta på ungefär samma sätt som alltid på Universitetssjukhuset i Linköping, men det sista steget innebär en stor förändring. Patologerna får visserligen sina objektglas som förr — men de får också proverna inskannade så att de kan välja att göra analysen i sin dator i stället för i mikroskopet. ?

Biomedicinska analytikern Helén Richard är ansvarig för skannern och berättar att de två apparaterna kan läsa av 800 provglas per dygn.?

— Men vi måste vara noggrannare än tidigare för att glasen ska kunna skannas. Det har blivit viktigare med bra snitt och att proverna ligger rätt på glasen, berättar hon.?Att patologerna får proverna direkt i datorn, i stället för att objektglas ska skyfflas runt, kommer förhoppningsvis att spara tid och underlätta granskningen. Datorn är snabbare och mer exakt än mikroskopet när det gäller att mäta en tumör eller räkna cellkärnor. Det blir också lättare att konsultera experter både i Sverige och utomlands.

Att patologerna får en bättre arbetsmiljö kommer på köpet.??

Av de 25 biomedicinska analytikerna på patologen i Linköping kommer en handfull att få extra utbildning för att arbeta med skannern.?

— Det är inte så svårt och införandet har gått lättare än vi trodde, men det kräver att man vet hur skannern fungerar och kan lösa de problem som kan uppstå, säger Helén Richard.

Fakta

Projektet digital patologi leds av CMIV och finansieras bland annat av Vinnova. Hittills ingår Östergötland, Gävleborg, Jönköping, Kalmar, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Norrlandslandstingens regionförbund.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida