Tema: Yrke i förändring.Söker efter de unga

Mycket talar för att det i framtiden behövs fler biomedicinska analytiker som dessutom får mer avancerade arbetsuppgifter. Men att utbildningen inte lockar de unga är oroande.

Allt som är utvecklan­de är roligt! Det tycker Ann-Britt Andrén, biomedicinsk analytiker vid klinisk neurofysiologi på Sahlgrenska universitetssjuk-huset i Göteborg. Där, precis som på många håll i landet, förändras de biomedicinska analytikernas arbetsuppgifter och ansvarsområden i rask takt när nya undersökningsmetoder tas i bruk.?

Mycket av laboratoriearbetet har automatiserats samtidigt som behovet av att snabbt kunna göra avancerade undersökningar och analyser ökar. Det ställs dessutom stora krav på att kunna tolka resultaten.?

Gunnar Sandström, biomedicinsk analytiker och professor vid Karolinska institutet, KI, ser inget tak, inga gränser för vad biomedicinska analytiker kan göra och tror att de i framtiden får ett större ansvar på laboratorierna.?

Balansen mellan yrkesgrupperna kommer att förändras, spår han, och skissar en framtid där de biomedicinska analytikerna får en frågeställning utifrån patientens symtombild och är med och tar fram dia­gnosen med hjälp av olika prover och undersökningar. Då kan läkaren ägna mer tid åt den medicinskadelen, undersökning av patien­ten och behandling, medan biomedicinska analytiker sköter det diagnostiska.?

Framtidens sjukvård kommer att behöva många välutbildade biomedicinska analytiker, men utbildningsfrågorna är professionens akilleshäl. Lågt söktryck och för många avhopp gör att det utbildas för få biomedicinska analytiker i förhållande till framtidens behov.?

Nästan hälften av platserna på utbildningen för biomedicinska analytiker i Kalmar stod tomma när terminen började i höstas. I Umeå fanns 50 platser, men bara 29 studenter började. Nu hotas utbildningen i Umeå av nedläggning eftersom det är så få studenter. Något som skulle få allvarliga konsekvenser för sjukvården i hela norra regionen.?

Söktrycket, det vill säga antalet sökande per utbildningsplats, har sjunkit konstant de senaste åren. 2007 var söktrycket 1,4 men 2011 hade det sjunkit till 1,0. Hela fem lärosäten har färre än en sökande per plats.??

När Vårdfokus ställer frågan om vad det beror på till programansvariga på högskolor och universitet svarar de att det främsta skälet till att unga nobbar utbildningen är att löneläget är så bedrövligt lågt. Men det är bara en del av sanningen. Flera undersökningar visar att faktorer som säker anställning, personlig utveckling och möjlighet att hjälpa andra är sådant som unga i dag värderar högre än lön och status när det gäller vilket yrke de ska välja. ?

I så fall borde det inte vara så svårt att marknadsföra biomedicinsk analytiker som ett drömjobb. Men det kräver förstås att de unga känner till yrket och vet att det ger trygghet, kvalificerade arbetsuppgifter och möjligheter att hjälpa andra.??

Gunnar Sandström tycker att det är obegripligt att ”vi har suttit så länge och väntat utan att göra något”. Han föreslår att yrket ska lanseras på mässor och berättar att studenterna på KI numera åker ut och berättar om utbildningen på gymnasieskolor.?

Högskolan i Jönköping har inlett en satsning på bättre marknadsföring. De bjuder in gymnasieelever i årskurs 2 som får laborera tillsammans med studenterna på biomedicinska analytikerprogrammet. Det följs upp med vykort i årskurs 3 samt affischer på stan. De är också ute och informerar där ungdomar finns, till exempel på Dreamhack, en stor dataspelsfestival som lockar tusentals unga. Nu väntar de med spänning på att se om satsningen ger resultat.?

Även i Umeå aktiveras studenterna på programmet genom att gymnasieelever får prova labbarbete tillsammans med dem.??

Men det gäller inte bara att få fler sökande till utbildningen, utan också att få dem som har påbörjat programmet att gå ända fram till examen. ?

Högskolan i Kristianstad räknar med att bara drygt hälften av de studenter som påbörjar utbildningen tar examen. Det handlar om att de inte klarar nivån på de teoretiska studierna i de naturvetenskapliga ämnena, men det beror också på språkproblem. Nästan en fjärdedel av eleverna har stora språkliga problem och har svårt med både svenskan och den del av undervisningen som är på engelska. ?

Högskoleverket kommer till sommaren att presentera en omfattande utvärdering av biomedicinska analytikerutbildningarna. Under två års tid har en bedömargrupp tittat på hur lärosätena uppfyller utbildningens mål, bland annat genom att granska examensarbeten. Lärosätena betygsätts enligt en tregradig skala: Mycket hög, hög samt bristande kvalitet. De som har mycket hög kvalitet kommer att tilldelas extra resurser, medan de som bedöms ha bristande kvalitet kommer att få sina examenstillstånd ifrågasatta. ?

Förmodligen är det ett och annat lärosäte som redan nu bävar inför det besked som kommer. Enligt professor Gunnar Sandström, som är ordförande i en bedömargrupp, finns det tydliga resultat. Han pekar också på ett antal frågeställningar som behöver ses över: Ska alla utbildningsorter finnas kvar och ska alla utbilda på samma sätt eller ska det kanske finnas olika inriktningar? ??

En annan het fråga är specialistutbildning för biomedicinska analytiker. Det är ingen dålig gissning att patologi inom kort skulle kunna bli den första reglerade specialistutbildningen för biomedicinska analytiker. Vårdförbundets ombudsman Anne Berndt för samtal med företrädare för den utredning av den svenska patologin som ska lämna sina synpunkter till regeringen i slutet av mars. De ser ”task shifting”, förskjutning av arbetsuppgifter, som en viktig del av lösningen på krisen inom patologin.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida