Tröttnar aldrig

Erfarenhet. Trots att Ulla Johansson har arbetat med flödescytometri i 30 år blir hon aldrig fullärd.

— Nej, säger hon och skrattar. Det händer hela tiden något nytt. Den här, säger hon och visar med handen mot en av arbetsbänkarna, är nog femte generationen.?

Vi befinner oss på Sahlgrenska universitetssjukhusets laboratorium för immunologiska analyser. Den maskin som Ulla pekar på utgör hjärtat för de flödescytometriska analyser som hon arbetat med allt sedan den första maskinen kom på plats i mitten av 1980-talet. Då innehöll maskinen en laser, i dag har den plats för tre (det finns de som har fem lasrar).?

På den tiden skötte hon själv maskinen, i dag är de ibland så många som sex biomedicinska analytiker som ägnar sig åt flödescytometri på Sahlgrenskas immunlaboratorium.??

Det är bara Ulla som kan ståta med titeln specialistbiomedicinsk analytiker på arbetsplatsen, men någon avundsjuka råder knappast. Då hade inte kollegerna nominerat henne till Årets biomedicinska analytiker 2014. Priset delades ut av IBL, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, i samband med Diagnostikforum i Jönköping i höstas.?

Flödescytometri finns på de större sjukhusen, det är ingenting som en nyutexaminerad biomedicinsk analytiker förväntas kunna.

?I korthet går det ut på att celler färgas med en fluorescerande substans för att sedan passera en laserstråle. När ljusets sprids kan Ulla med hjälp av en dator se hur stora cellerna är men också vad de innehåller och hur mycket dna de består av.?

Med hjälp av antikroppar som fästs på cellerna i kombination med olika flourokromer kan hon mycket exakt se cellernas struktur och få information som inte går att ta fram med någon annan metod.

??Numera går det också att med hjälp av flödescytometri se hur väl cellerna fungerar, exempelvis efter en benmärgstransplantation till en patient med leukemi. Metoden används för att diagnostisera allt från olika blodsjukdomar och autoimmuna tillstånd till olika genetiska och neurologiska åkommor.?

Det krävs ett tränat öga som Ullas för att förstå vad de olika ”prickarna” som lyser upp datorskärmen egentligen betyder. Men framför allt gäller det att göra rätt från början.

?När Ulla började med flödescytometri fanns det två flourokromer att välja mellan. I dag finns en uppsjö av dem, vilket ger möjlighet att få mycket information om celler vid ett enda färgningstillfälle. ?

— Det är väldigt mycket att hålla reda på och ingenting som man kan lära sig på någon enstaka kurs, om det nu hade funnits någon sådan. ?