”Vi är inga hålögda robotar”
För en tid sedan beskrev en biomedicinska analytiker i Skåne hur hon och hennes kolleger förvandlats till hålögda, stressade och tysta människor som utför rutinsysslor. Nu får hon svar på tal, av biomedicinska analytikerna vid klinisk kemi i Ängelholm.
För en dryg vecka sedan skrev biomedicinska analytikern Andrea Kontros en debattartikel i Sydsvenskan/HD i vilken hon beskrev hur välbegåvade högutbildade människor inom den allt mer robotiserade laboratorievärlden behandlas som om de vore mindre vetande.
Hon och hennes kolleger hade förvandlats till hålögda, stressade, tysta människor som skyndar runt och utför påtvingade rutinsysslor. Den goda stämningen på labben hade försvunnit och skratten tystnat.
I Sydsvenskan/HD bemöter nu biomedicinska analytiker vid avdelningen för klinisk kemi på sjukhuset i Ängelholm den bekymmersamma bild av yrket som Andrea Kontros målar upp.
De känner varken igen beskrivningen av yrkesrollen eller arbetssituationen. Många av dem har arbetat länge inom laboratorieverksamhet och de är alla tacksamma för den utveckling som skett när det gäller kvalitet, nya instrument och annan teknisk utveckling.
”Vi är tacksamma att vi slipper pipettera hundratals prover manuellt, ibland på tid, blanda reagenser och skriva svar för hand. Att vår arbetssituation blir mer och mer automatiserad och teknisk är inget som gör att vi känner oss som mindre vetande hjärntvättade hålögda robotar”, skriver de.
Biomedicinska analytikerna i Ängelholm håller dock med om att mycket kan bli bättre, både när det gäller helhetstänket omkring patienten och även inom arbetsmiljön.
”…men vi har kul i vårt kafferum och skrattar fortfarande”, avslutar de sitt inlägg, samtidig som de passar på att säga grattis till alla som utbildar sig till biomedicinska analytiker.