”Vi bidrar till bättre vård”

”Vi bidrar till bättre vård”
Maysae Quttineh är övertygad om att hon och kollegerna inom laboratoriemedicin kan bidra till att öka kvaliteten på den personcentrerade vården.

Uppemot 70 procent av alla beslut ?i vården baseras på diagnostik som biomedicinska analytiker utför, kunskap som är viktig ?i den personcentrerade vården.

1 februari 2017

Det anser biomedicinska analytikern Maysae Quttineh, metodspecialist vid mikrobiologiska laboratoriet på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. ?

Hon har länge engagerat sig för att inte bara synliggöra laboratoriemedarbetarnas kompetens och erfarenheter för andra professioner i vården, utan också för att deras kunskaper och erfarenheter ska användas så att det kommer patienterna till godo.?

När Vårdförbundet i höstas delade ut det stora Vårdförbundspriset utsågs Maysae Quttineh till en av årets bubblare. Orsaken var att hon i flera projekt visat hur den personcentrerade vården kan utvecklas genom att ta vara på de teoretiska och praktiska expertkunskaper som just biomedicinska analytiker har. ??

— Hur vi ska arbeta i den personcentrerade vården har hittills inte varit tydligt. Därför är det viktigt att vi själva identifierar arbetssätt som gör oss till en självklar diagnostisk partner i teamet kring patienten, säger hon.

?Ett sätt är att försöka utgå ifrån vilka behov som finns på vårdavdelningarna. Vad är det för diagnostik de saknar och hur kan biomedicinska analytiker bidra till att behoven tillfredsställs?

?— I dag kommer det hela tiden nya tekniker. Då är det viktigt att vi finns med så nära patienten som möjligt, för att se på vilket sätt nya metoder och analyser kan bidra till en bättre vård, säger Maysae Quttineh.??

Det exempel som nämndes i samband med Vårdgalan var att laboratoriemedicin tillsammans med personalen på neonatalavdelningen på Ryhovs sjukhus försökt att förbättra diagnostiken av blodinfektioner, sepsis, hos för tidigt födda. ?

Ett annat exempel är att personalen på mikrobiologen underlättat för läkare att snabbt kunna diagnostisera vilka virus eller bakterier som ger upphov till en misstänkt lunginflammation. De frågade infektionsläkarna vad som behövdes för att utveckla diagnostiken vid akuta sjukdomar i luftvägarna. ?

— Utifrån svaren har vi med hjälp av våra kunskaper hittat en lämplig diagnospanel på marknaden som inte bara täcker de agens som läkarna normalt frågar efter utan också en rad andra mindre sannolika virus och bakterier. Numera kan vi därför ge dem svar på mindre än 24 timmar, säger Maysae Quttineh.

Hon understryker vikten av att som biomedicinsk analytiker bevaka omvärlden för att hela tiden hålla sig uppdaterad på nya tekniker och nya analysmetoder som kan komma den övriga vården till gagn, underlätta och snabba på behandlingen av olika patientgrupper. I det arbetet ingår även att utveckla, anpassa och kvalitetssäkra metoderna. Ingår biomedicinska analytiker i vårdteamen blir det lättare att identifiera behoven och anpassa metoderna.?

— En stor fördel är att vi arbetar i den offentliga vården. Det är inte bara patienterna här i Jönköping som kan dra fördel av våra olika projektarbeten. Vi delar gärna med oss av våra resultat till andra vårdgivare i landet, säger Maysae Quttineh.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida