Catharina vill sätta fokus på sociala orättvisor

"Bra att ni kommer och berättar om er vardag", säger sjukvårdslandstingsrådet när barnmorskorna uppvaktar om vårdvalets avigsidor. Och de lyckas överraska politikerna med sina berättelser.

22 september 2009

7.30 Förberedelser

Samling på hemmabasen i Älvsjö, tio minuters restid med pendeltåget från Stockholms central. Härifrån barnmorskemottagningen utgår Catharinas Zätterströms uppdrag. Hon är vice ordförande i Barnmorskeförbundet, verksamhetsutvecklare för mottagningen och samordningsbarnmorska för tio barnmorskemottagningar och fem ungdomsmottagningar i sydvästra Stockholm. Ett stort geografiskt område som både består av välmående förorter och deras motpoler.

Levnadsförhållandena skiljer sig åt mellan olika områden. De sociala skillnaderna och hälsoklyftorna är stora, konstaterar Catharina medan hon raskt kopierar Vem vinner på vårdval? En ny rapport av Gunnar Ågren, tidigare generaldirektör för Folkhälsoinstitutet.

Många av de kvinnor som besöker mödravården i norra Botkyrka och Skärholmen lever under svåra förhållanden och är i behov av extra insatser. Omkring 98 procent av dem är födda utomlands. Flertalet är trångbodda och saknar sociala nätverk. Många har kommit hit som flyktingar och bär med sig traumatiska upplevelser från sina hemländer.

–?De lider av depressioner och har svårigheter att knyta an till sina barn. Barnmorskan är ofta den första nära sociala kontakt som dessa kvinnor har med det svenska samhället. Den kontakten tar tid, och måste få ta tid. Men med vårdvalets ekonomiska förutsättningar finns den inte.

De styrande politikerna resonerar utifrån att det inte finns några problemområden. Bara att det finns kvinnor med särskilda behov. Därför får barnmorskemottagningarna inte längre den extra ersättning som var kopplat till område och som bland annat kunde användas för samordning med socialtjänsten, BUP, kvinnokliniken och psykiatrin. Ett försök gjordes för att kompensera merkostnaden för kvinnor som inte talar svenska genom att införa en tolkersättning. Den är tre hundra kronor per tillfälle. Det räcker inte.

–?Politikerna vill inte att det ska finnas några socioekonomiska skillnader. Men vet de egentligen hur det ser ut i norra Botkyrka?

I dag är frågan särskilt aktuell. Klockan tio ska Catharina och hennes kolleger, verksamhetschef Annelie Hällström och Elisabet Larsson, som är samordnare för ungdomsmottagningarna, träffa sjukvårdslandstingsrådet och folkpartisten Birgitta Rydberg och hennes partikollega Cecilia Carpelan för att prata vårdval. Efter många telefonkontakter blir nu mötet äntligen av.

–?Vi har slipat på våra argument, det blir spännande att träffas.

Kopieringen är klar. Politikerna ska få var sitt ex av rapporten.

8.15 Morgonträngsel

En kopp kaffe och sedan full fart mot pendeltåget. Catharinas röda sportrygga guppar fram i folkhavet. Att hon är en van kollektivtrafiksresenär märks helt klart. Målmedvetenhet och god kondition är två goda förutsättningar för att klara den stockholmska morgonträngseln. Catharina har båda och balanserar skickligt åkremsa och ringande mobil på väg genom biljettspärrarna. Vid Centralen blir det byte till den blå tunnelbanelinjen.

9.00 Landstingshuset

Politikerna möter upp med kaffe och kanelbullar. Till skaran sällar sig snart också kristdemokraten Gabriela Liljeborg och Oscar Sundevall från centern.

–?Vi är glada att ni vill komma hit och berätta om er vardag, inleder Birgitta Rydberg.

Och barnmorskorna berättar:

–?Visst har vårdvalet fått oss att fundera, och vi har ökat vår tillgänglighet. Men vi upplever också hur det prestationsinriktade systemet slår hårt mot utsatta kvinnor. Att etablera kontakt och skapa trygghet för sköra och utsatta människor tar tid.

Det gäller inte bara kvinnorna utan också deras barn. Allt detta är svårt att hantera för den enskilda barnmorskan. För att kunna ge kvinnorna den hjälp de behöver är samordning helt nödvändig.

–?Men också den tar tid. Utan extra ekonomiska resurser klarar vi det inte.

Politikerna lyssnar och gör några noteringar i sina block.

Mödravården får drygt 5?000 kronor för varje gravid kvinna och tremånadersperiod.

–?Men om kvinnan inte kommer eller om hon byter till en annan mottagning får vi inga pengar alls. Vården måste planeras i ett längre perspektiv. Att ständigt leva i ekonomisk osäkerhet gör det svårt att planera för framtiden. Därför vore det bättre med någon del som fast ersättning, säger Catharina.

Detta får Birgitta Rydberg, som uppfattat tremånadersersättningen som en fast ersättning, att höja något på ögonbrynen. Hennes kommentar är att 2011 kommer Vårdval Stockholm att genomgå en stark revidering. Då ska de saker som inte fullt ut fungerar rättas till. Kanske också detta som barnmorskorna just har berättat om. Men ekonomin ska kopplas till individen, inte till området.

–?Hur löser man det?

Ja, det är frågan. Landstingets tjänstemän har ju inte vårdbakgrund, konstaterar Birgitta Rydberg. Kan barnmorskorna själva, som lever i sjukvårdens verklighet och har konkreta exempel, möjligen lägga fram ett förslag till lösning?

10.00 Debriefing

Hur gick det? Nådde budskapet fram? Var vi tydliga?

Det känns så, men tankarna snurrar också kring det som kanske inte blev sagt.

Synd att systemet inte kan korrigeras snabbare, tycker de alla tre. Nu får vi diskutera frågan med våra beställare, gå samman med andra verksamheter och skapa nätverk. Att själva fundera över en lösning på ersättningsproblemet känns både som att politikerna lägger problemet i deras knä och som en utmaning och en viktig möjlighet att påverka. Det är också viktigt att resten av landet får ta del av det som inte fungerar i Stockholms vårdvalsmodell.

–?Jag får höra med mina kolleger. Gudskelov har jag många kontakter, mycket tack vare mitt engagemang i Barnmorskeförbundet.

10.45 Koll på läget

Tillbaka på hemmaplan blir det snabblunch på keso och grönsaker vid arbetsbordet tillsammans med kollegerna.

Barnmorskan Elisabeth Brask tittar in.

–?En kvinna som slutade amma för ett halvår sedan undrar om hon kan gå på mammografi?

–?Javisst, blir svaret.

Av de fem samordningsbarnmorskorna i sydvästra Stockholm är Catharina en av de två som har sin arbetsplats i mödravården, de övriga sitter på sjukhusen.

–?Det känns jättebra att vara mitt i verksamheten. På så sätt får jag koll på vad som händer, veta vad folk talar om och vilka problem som uppstår.

Vice ordförandeskapet i Barnmorskeförbundet innebär också ett brett kontaktnät och ett stort engagemang. Sedan många år driver hon frågan om barnmorskans rätt att självständigt utföra tidiga aborter på friska kvinnor.

–?Barnmorskor skulle mycket väl kunna handlägga friska kvinnors tidiga medicinska aborter självständigt, men nuvarande skrivning i abortlagen hindrar dem. För att korta väntetiderna och minska kvinnors lidande skulle det behövas en lagändring som tar bort kravet på att en läkare måste ha helhetsansvaret. Men klinikchefer kan redan nu, genom att utfärda PM och generella direktiv, överlåta ansvaret till barnmorskorna.

Under lunchen passar man på att stämma av nästa veckas program. Catharina halar upp sin almanacka, modell större. Suddar och ändrar.

–?Så mycket i våra verksamheter handlar om pengar. Numera måste vi tänka på att ha så många patienter som möjligt. Att alla ska få den vård de behöver ingår i regelverket, men hur får vi till det för dem som behöver extra resurser? Vi måste vara effektiva även när det inte går att vara det. Det gör att många barnmorskor känner sig stressade. Men det värsta är att en vård som inte räcker till kommer att få sociala konsekvenser.

Telefonen ringer igen. Det är den nya chefen för förlossningen på Södersjukhuset som vill prata patientsäkerhet och tacka för avvikelserapporten som Catharina har skickat.

–?Vad härligt positiv hon var! Det börjar vända nu. Sjukvården börjar sakta men säkert ändra sin inställning till avvikelserapportering.

11.45 Ljus i mörkret

Nästa punkt på dagens program är ett besök på Skärholmens barnmorskemottagning. Som sommarpresent och tack för den gångna terminen ska alla medarbetare få var sin skeppslampa. Tanken är att lyktan ska lysa personalen tillbaka till jobbet efter sommarledigheten, säger verksamhetschefen Annelie Hällström.

Nu har man ett antal byngliga lådor att tampas med nedför trappen och in i bilen.

Full fart mot Skärholmen, en av de stockholmsförorter som skapades under miljonprogrammets dagar. Mitt inne i det nyrenoverade köpcentret ligger mödravården.

–?Roligt att vara här. Det känns extra viktigt att träffa och måna om personalen i en sådan utspridd organisation som vår. Och det måste finnas utrymme för att skratta och prata om annat än jobbet ibland för att skapa samhörighetskänsla.

Och så blir det också – ett glatt och trivsamt möte, som lyses upp en hel del av de uppskattade skeppslamporna.

–?Åh, en sån som jag alltid önskat mig! utbrister barnmorskan Lydia Kulaba.

13.00 Mångkulturellt centrum

En halvtimme senare dimper Älvsjögruppen ned på barnmorskemottagningen i den mångkulturella förorten Fittja. Antalet invånare som har utländsk bakgrund, och antalet utrikes födda, ligger högst bland kommunerna i Stockholms län. En bit från köpcentret ligger Mångkulturellt centrum, som har forskning, dokumentation, utbildning och utställningar.

Annelie inleder personalmötet med att berätta om morgonens politikerträff.

–?Politikerna har förstått att systemet måste korrigeras, men det är jätteviktigt att vi driver frågorna.

–?Javisst, tolkersättningen räcker absolut inte, instämmer personalen. Huvudproblemet är inte att många kvinnor inte talar svenska. Det viktiga är att vi behöver utökade resurser för att klara vårt jobb.

15.00 Tjugofem olästa meddelanden

Tillbaka i Älvsjö och skrivbordet för att svara på mejl och planera för morgondagens arbete. Många av de frågor som väcktes på personalmötet i Botkyrka måste utredas och återkopplas till mottagningen.

16.00 Tänker vidare

Dags att fara hem. Det blir pendeltåget in mot stan igen.

Hemma förbereds fredagskvällens besök på en studentuppvaktning och en kappsegling under helgen där familjen ska stå för kaffe och bullar till ett trettiotal hungriga jollseglare. Men under hela kvällen rör tankarna politikermötet och hur frågan om ett nytt ersättningssystem ska lösas. I början av nästa år måste förslaget vara klart.

(Detta är en artikel ur tidningen Liv nr 4-09.) 

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida