Empatisk trötthet kan förebyggas med rätt stöd

När arbetstempot är för högt, när du ofta möter traumatiserade eller hotfulla patienter och när du saknar brist på stöd från chefer och kolleger, då ökar risken för empatitrötthet, compassion fatigue.

För 25 år sedan användes begreppet compassion fatigue i för första gången i forskningen. I studien beskrivs hur den stress och anspänning som vårdpersonal utsätts för kan leda till att deras empatiska engagemang övergår till emotionell utmattning. Deras entusiasm och energi går förlorad.

I en senare studie beskrivs hur vårdpersonal kan utveckla compassion fatigue om de engagerar sig så djupt i traumatiserade patienter att de själva traumatiseras.

Hur akutsjuksköterskor drabbas

”Man kan säga att parallellt med klassiska stressymptom så tar den som drabbats också med jobbet hem, ältar och har svårt att släppa jobbiga händelser. Det kan uttrycka sig som att man drar sig undan på jobbet för att slippa uppleva och/eller påminnas om de svåra situationerna.”

Så förklarar Linda Fantenberg, sjuksköterska inom akutsjukvården, begreppet compassion fatigue i en webbpublicerad berättelse från på Danderyds sjukhus. Hon är en av två sjuksköterskor från akutsjukvården i Stockholm som för ett år sedan skrev en uppsats om den empatiska trötthet som kan drabba akutsjuksköterskor.

Höga krav att leva upp till

Sjuksköterskor har en etisk kod att följa och enligt den ingår det i arbetet att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. En sjuksköterska ska också visa lyhördhet, respektfullhet, trovärdighet, integritet och medkänsla. Det är höga krav, svåra att leva upp till för den som är trött och stressad och har ansvar för alldeles för många patienter.

Stress påverkar oss olika, men enligt en publikation från Socialstyrelsen om stressrelaterade ohälsa är det en reaktion på obalans mellan belastning och de resurser som finns för att hantera den belastningen.

I uppsatsen om compassion fatigue hos akutsjuksköterskor, som bygger på litteratursökningar, berättar sjuksköterskorna Anniki Bring Beckman och Linda Fantenberg om tidigare forskning som visar att det finns kulturella skillnader i vad som stressar mest.

Olika skäl till stress

Enligt studierna stressas akutsjuksköterskor i Iran framför allt av hög arbetsbelastning, av att hantera patienters smärta och lidande och av kontakten med anhöriga. En kanadensisk studie visar att konflikter i arbetsgruppen stressar sjuksköterskorna mest och i Australien är hot och våld den största stressfaktorn.

Gemensamt för vårdpersonal på akutmottagningar är att de ofta upplever arbetsrelaterad stress. Det som mest visade sig öka stressnivån är arbetsmiljöhändelser, våld eller aggressioner, vård av kritiskt sjuka patienter samt plötslig död eller livräddande åtgärder hos ett barn eller en ung person.

Risken för att drabbas av compassion fatigue ökar om de emotionella depåerna töms ut. Det kan ske gradvis och tillståndet kan variera från att vara knappt märkbart till en fullständig mental utmattning och empatibrist.

Går att förebygga

Sjuksköterskor behöver sin empatiska förmåga för att klara av arbetet och även om reaktionen på stress och på att möta lidande och död delvis är en personlig fråga går det att minska risken för empatisk trötthet. Arbetsplatsrelaterade faktorer som stöd från kolleger och chefer har till exempel stor betydelse.

– Att vara uppmärksam på hur kollegerna mår är en fråga för hela arbetsgruppen, men det är chefens ansvar att skapa en god arbetsmiljö och att förebygga ohälsa i tid. En viktig del i det personcentrerade ledarskapet är att se varje medarbetares behov, säger Marianne Hiller, chefsspecialist på Vårdförbundet.

Hon ger chefer tre råd:

• Var vaksam på signaler på ohälsa.
• Skapa förutsättningar för reflektion.
• Ge tillfälle till debriefing när något traumatiskt har hänt.

– Glöm heller inte att APT och medarbetarsamtal är bra tillfällen för att prata om hur man har det på jobbet, lägger hon till.