Engagemanget slocknar
om chefen styr för mycket
Om chefer vågade visa sin osäkerhet — erkänna att de inte kan allt och ta råd av sina medarbetare — då skulle engagemanget öka ute i arbetslivet.?
Det är alltför vanligt att chefer inte vågar släppa taget, anser Richard Berglund, forskare vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och branschinstitutet Swerea IVF.
— Särskilt första linjens chefer kan bli flaskhalsar och hindra utvecklingen om de är otrygga. Men vågar de sänka garden och bekräfta sina medarbetare fungerar de som en drivkraft.
Efter 25 års forskning och en mängd arbetsplatsbesök har Richard Berglund sin uppfattning klar: Det finns en otrolig potential på våra arbetsplatser som inte utnyttjas därför att chefer inte efterfrågar de anställdas idéer.
— Det behövs nya system i företagen för att ändra på det. Om företagsledningar har grundvärderingen att medarbetare kan bidra måste de också bygga system som ger dem möjlighet att presentera förändringsförslag, och utrymme att genomföra förslagen. Det finns alltid sådant som är så bråttom att det tränger bort förändringar som tar tid. Företagsledningar måste freda ett utrymme för långsiktiga idéer, säger han.
Svaret på frågan om vad som händer annars är egentligen självklart.
— Företag utvecklas långsammare och presterar sämre.
Under arbetet med sin doktorsavhandling studerade Richard Berglund under fyra år tre företag inom tillverkningsindustrin. Tanken var att undersöka vad arbetsmodellen Lean innebar för arbetsklimatet, och avhandlingen kom att fokusera på engagemang och medverkan — inte bara inom industrin.
De tre företagen hade en hög förändringstakt, och alla använde Lean. Eftersom allas engagemang och medverkan är en grundtanke i konceptet ville han undersöka om företagsledningarna levde upp till det de påstod var viktigt. Och han fann en del som var positivt: Arbetsgrupper fick vara med och påverka förändringar, ledningarna förstod att förändring måste ta tid, och det fanns en vänlig företagskultur där människor blev sedda.
Men bristerna framstod också tydligt, och det är brister som Richard Berglund anser omfattar hela arbetslivet. Det gäller till exempel chefsrollen. Trots att många säger sig vara medvetna om att ansvar får medarbetare att växa präglas arbetslivet fortfarande av synen på chefen som den som ska peka med hela handen och ha svaret på det mesta.
Avhandlingen heter: Engagemang efterfrågas. Hur tre tillverkande företag söker medverkan från sina medarbetare när de inför Lean. I fulltext: http://hdl.handle.net/2077/22303.