Fler arbetspass— hur då?
Pressen på cheferna är stor när sjukhuset ska spara — igen. På Akademiska oroar de sig för hur det nu ska gå att få fram personal när överlappningstiden minskar och passen blir fler.
Den 1 februari införde Akademiska sjukhuset nya arbetsscheman. Pengar ska sparas och lösningen heter kortare överlappningstid och fler arbetspass. Samtidigt ska bemanningen minskas med omkring 300 heltidstjänster. Cheferna sliter med att lägga scheman och kämpar för att få personal till alla arbetspass.?
Vårdförbundets avdelning i Uppsala anordnade ett medlemsmöte för chefsmedlemmar. Det är kväll och sportlovsvecka och fyra chefer sluter upp. På dagordningen står effekterna av ledningens sparåtgärder. Det är första linjens chefer som har i uppgift att meddela personalen vad som väntar. ”Skjut inte budbäraren”, heter det. Men där står de — mitt i skottlinjen.?
— En del verkar tro att det är vi som har beslutat att fridagar ska tas bort, att rotation ska införas och att arbetspassen ska vara fler. När jag presenterar ledningens förslag bemöts jag ibland som om det är jag som av ondsinthet har hittat på dem, säger Eva van der Meiden, första linjens chef inom psykiatrin.?
Det sjuder av missnöje på Akademiska sjukhuset och huvudskyddsombudens anmälningar till Arbetsmiljöverket är åtskilliga. Det är ett år sedan ledningen meddelade att 350 miljoner skulle sparas under 2012 och 2013. En lösning handlar om arbetstiderna.?
Överlappningstiden har minskats till en och en halv timme överallt, oavsett behov. Det leder till kortare och fler turer och en del får 22 arbetspass mer på ett år. De försämrade villkoren gör en ond spiral ännu värre. Trötta sjuksköterskor går ner i arbetstid och det blir ännu svårare att rekrytera nya. ??
Annika Jonasson, ordförande för Vårdförbundets avdelning i Uppsala, ser problem med ledningens lösning.?
— Det innebär högst en och en halv timmes överlappningstid mellan dag och kväll, en halvtimme mellan kväll och natt och en halvtimme mellan natt och dag. Ta till exempel en avdelning på barnsjukhuset där den mest omfattande rapporteringen sker på kvällen. Där är det viktigt att personalen har tid att prata med varandra och får göra en status av patienten tillsammans. Det hinns inte med, och patienternas säkerhet riskeras, säger hon.?
Cheferna har fullt upp med att förstå och genomföra ledningens nya arbetstidsmodell. Annika Jonasson tycker att det är förvånansvärt tyst där ute. Som om inte cheferna vågar ta bladet från munnen. Hon får inte medhåll från de fyra vid bordet. De möter varken rädda eller arga chefskolleger — mer uppgivna i så fall. ?
— Det är sådan brist på vårdplatser att nyopererade patienter läggs tillsammans med infekterade. Sedan den nya arbetstidsmodellen infördes jobbar dessutom de flesta hos oss övertid varenda dag. Om sjuksköterskorna fick ägna sig åt de patienter de har ansvar för gick det väl an, men de måste dessutom täcka upp för sjuka kolleger, säger Melva Vaccari de Alves, sektionsledare på barnortopedi.??
Sjukhusledningen talar om övertalig personal — cheferna undrar var de finns. ”Jag kan ta emot alla”, säger någon och skrattar. Det är lönerna, säger en annan. Studenternas löneuppror har gjort bristen på sjuksköterskor ännu mer akut och ibland saknas helt och hållet sökanden till tjänsterna. Till och med på mottagningarna, med sina attraktiva arbetstider, är det brist på sjuksköterskor.
”Hej, jag är en glad 22-åring med tre månaders arbetslivserfarenhet.” Det är så det brukar heta i de ansökningar som ändå kommer. Cheferna är kritiska till studenternas lönekrav. De ser konsekvenserna av att någon helt oerfaren anställs till en högre lön än den som sjuksköterskor med lång erfarenhet har. ?
— Det känns så orättvist mot erfarna, duktiga sjuksköterskor. Även om jag skulle kunna ge den där tusenlappen extra till en nyutexaminerad så vet jag att det förstör så mycket. Jag har ansvar för att det ska vara rättvist och för att den lilla lönespridning som finns inte försvinner, säger Eva van der Meiden från psykiatrin.?
Problemet, tycker cheferna, är inte en ingångslön på 22 000 kronor i månaden. Problemet är 25 000 kronor i månaden när man går i pension. Fanns det en ordentlig löneutveckling att visa för nya sjuksköterskor skulle det vara lättare att rekrytera.??
Mardrömmen är när telefonen ringer på fredagseftermiddagen och det är en medarbetare som anmäler sig sjuk. Allra värst är det när nattpersonal ringer sig sjuka hela helgen. Det går inte an att stänga vårdplatser så i värsta fall måste cheferna beordra in ledig personal. I något bättre fall lyckas de övertala någon att ta ett extrapass.?
— När det varit en riktig kris har det hänt att jag har gått in och tagit ett pass själv, säger Birgitta Jansson, första linjens chef på en strokeavdelning.??
De beskriver en verksamhet där organisationen bygger på att all personal är frisk och välfungerande. Att nya sjuksköterskor gråter och behöver tröstas är inget ovanligt, inte i dag och inte för 10 eller 20 år sedan heller, anser de. Illa är det bara om nyanställda inte förmår torka tårarna och ta nya tag. En felrekrytering blir kostsam när marginalerna är borta.?
— Kraven på oss som chefer har förändrats och det personalutvecklande har blivit en stor del av uppdraget. Det gäller att tänka på att man själv har en arbetsmiljö också. Det är viktigt med chefsnätverk där vi kan få stöd, och det är viktigt att göra något helt annat på fritiden, säger Eva van der Meiden.