Ger stöd i chefsrollen

Ger stöd i chefsrollen
Ser chansen. Patienter som engagerar sig och vill förändra ger möjlighet till vårdutveckling, anser chefssjuksköterskan Maria Bramstång. Foto: Tommy Engman

Att patienten har inflytande över sin egen behandling är inget nytt inom psykiatrin. Däremot är det ingen självklarhet att kunna påverka avdelningens arbete — då krävs tydliga chefer.

1 augusti 2012

Maria Bramstång hämtar pärmen där hon för in det som patienterna tar upp på forumet och som hon sedan signerar när det är åtgärdat. Hon är chefssjuksköterska på en psykiatrisk heldygnsavdelning med 21 vårdplatser på Södermalm i Stockholm och vill inte missa chansen till vårdutveckling.

— Förutom att diskussionerna bidrar till reella förbättringar kan jag tänka mig att det stärker de deltagande patienternas självkänsla då de märker att de kan påverka. Och för mig som chef är det ett viktigt stöd i diskussionen med personalen om sådant jag själv tycker behöver förbättras för patienterna, berättar hon.

Patientforum kom till för drygt två år sedan och leds av en samordnare för brukarinflytande. Inom Psykiatri södra är de två och båda har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. De är anställda för att underlätta kontakten mellan patienterna och vården.

Än så länge finns sådana forum vid de sju heldygnsavdelningarna inom Psykiatri södra. Där kan patienter varje vecka diskutera allt som rör avdelningen, förutom den egna och andras behandling.

— Det som kommer upp på forumet tar jag sedan med mig till arbetsplatsmötena, som protokollförs, berättar Maria Bramstång, som deltar i patientforums möten.

Samordnarna för brukarinflytande är också ordförande vid de möten som brukarrådet har med psykiatrin. En sen eftermiddag i mitten av juni sammanträder de för sista gången före sommaruppehållet. Brukarrådet består av elva patient- och anhörigföreningar från södra Stockholm. De träffas en gång i månaden för att tillsammans med en ansvarig för psykiatrin diskutera den psykiatriska vården ur ett större perspektiv och komma med synpunkter och idéer.

Den här gången blir det en något laddad diskussion kring handläggningen av den revision som rådet fick till stånd vid en av vårdenheterna. De tar också upp några inkomna skriftliga frågor om hur tvångsvården fungerar innan brukarinflytandesamordnaren Klas Sundström presenterar en sammanställning av det som kommit upp under det senaste halvårets patient­forum.

— Klagomål från patienterna på maten som serverades ledde tidigare till byte av matleverantör. Efter det hör vi numera bara positiva omdömen om hur bra maten smakar, berättar han.

Andra förslag som tagits upp på patientforum har också gett resultat: fotografier håller på att sättas upp på avdelningarna med namn på personalen, det ska bli fönster på expeditionsdörrarna så att det ska gå att se om där finns personal, numera finns det patientdatorer och en välkomstbroschyr.

— Det har också blivit färre bland personalen som glömmer bort att hälsa när de går på sitt pass och läkarna har blivit bättre på att direkt meddela om ny tid för patientsamtal i fall något akut kommer emellan, förklarar Klas Sundström.

Att ställa in samtal, men inte direkt meddela en ny tid står för något och säger en del om den människosyn man har, anser Eva Kling från Intresseföreningen för schizofreni. Även om hon också tycker att man måste ha en viss förståelse för att en läkare måste ställa in samtal.

Det är viktigt med struktur i vardagen när man mår psykiskt dåligt, förklarar hon.

— Om min dotters boendestödjare var en kvart försenad kunde hon lämna sin lägenhet. Så känsligt kan det vara.

Verksamhetschefen Gabriel Cizinsky tycker att det är bra att frågan tas upp.

— Det brukar bli en skärpning varje gång den här frågan kommer upp och sedan faller det tillbaka.

Trots att de hela tiden jobbar med sitt förhållningssätt och bemötande konstaterar chefssjuksköterskan på Södermalm, Maria Bramstång, att de inte alltid räcker till och ibland fallerar.

För att kunna motivera patienten att bli delaktig och skapa följsamhet i behandlingen krävs att personalen hela tiden är lyssnande och har patientens önskemål och vilja i fokus. Därtill gäller det att vara flexibel eftersom det oftast är fullbelagt på avdelningen, inte alltid så lätt.

— Efter ett samtal med en patient kanske man inte mer än hinner vända sig om förrän en annan patient vill tala med en. Den personens problematik är kanske helt annorlunda och du måste förhålla dig till honom eller henne på ett annat sätt, berättar Maria Bramstång.

Dagens försök att få till patient­inflytande är långt från 70-talets modell med stormiga stormöten, minns Elisabet Vallberg, som då var sjuksköterskeelev på Långbro mentalsjukhus. Men även om hon är osäker på om det ledde till större inflytande för patienterna kan hon se en röd tråd från den tiden till i dag.

Som chefssjuksköterska på avdelning 31 vid Nacka sjukhus välkomnar hon de strukturerade former brukar­inflytandet har fått och att det numera är en del i vårdarbetet.

Elisabet Vallberg tycker att det är viktigt att skapa en så bra miljö som möjligt som kan underlätta behandlingen så att ingen behöver stanna längre än nödvändigt. Och då är patienternas synpunkter viktiga.

— Om patienterna på forumet till exempel berättar att de inte vågar be om hjälp för att de tror att de stör när tre ur personal står och pratar tillsammans — ja, då måste jag ta upp det och diskutera hur vi kan bli bättre på att vara tillgängliga för patienterna, säger hon.

Det som kommer upp på patientforum kan inte viftas bort, och att brukarrådet har stor makt tycker Elisabet Vallberg är påtagligt.

— Rent allmänt finns det stor respekt för patientforum inom psykiatrin. Jag är säker på att ett ökat brukarinflytande har kommit för att stanna, säger hon.

Lästips

  • Börjeson M, Karlsson M. Brukarmakt i teori och praktik. Natur och Kultur, 2011.
  • Nationell samverkan för psykisk hälsa. Så vill vi ha det. Rapport 2006:6. www.nsph.se  Gå in på: Webbutik. Ladda ner pdf, gratis.
  • Nordén H. Kunskap att hämta — brukarmedverkan för en bättre psykiatri. Gothia förlag, 2008.

Studiematerial:

Ershammar D m fl. Med starkare röst. NSPH, 2009.?

Webb.
Nationell samverkan för psykisk hälsa. www.nsph.se

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida