Gör mätningar chefens arbete lättare eller svårare?
Bara i Västra Götalandsregionen används omkring 140 olika mått för kvalitet. Frågan är om de hjälper till att utveckla vården.
Landsting och regioner ersätter kvalitet i sina vårdvalsmodeller, men använder olika mått och för att få ersättning måste allt noggrant dokumenteras. Läkaren Jonas Sjögreen startade sin första vårdcentral 1987 och då bestod avtalet med beställaren av två A4-sidor. Nu är vårdavtalen så omfattande att han inte ens orkar ta sig igenom dem.
— Har det inneburit att uppföljningar och kvalitet har blivit bättre, eller att det har blivit lättare att jobba? Svaret är nej. Det pågår en snuttifiering där man mäter små delar i stället för att rikta in sig på det vårdens kvalitet handlar om: Hur läkare eller sjuksköterskor förmår att skapa ett bra vårdmöte, sa han när kvalitet i vårdvalet diskuterades under Almedalsveckan.
Någon gemensam modell för att mäta kvalitet finns inte. Den slutsatsen drar Elisabet Linder, kvalitetsansvarig på Praktikertjänst, i rapporten På vilket sätt mäts och ersätts kvalitet i primärvården? Alla landsting och regioner — utom Gotland — ersätter god kvalitet och många delar också ut viten för kvalitetsbrister. Upp till 40 olika mått används som grund för ersättning och tendensen är att de ökar.
Tillgänglighet, utskrivning av antibiotika och registrering i nationella kvalitetsregister är det som oftast ger ersättning. Elisabet Linder anser att det finns annat som skulle kunna vara viktigare. Som kontinuitet i vårdkontakterna och läkemedelsgenomgång för multisjuka äldre.
Innan man börjar mäta kvalitet måste man definiera vad som ingår i primärvården, anser Vårdförbundets ordförande, Sineva Ribeiro, som var med och debatterade.
— Det förebyggande hälsoarbetet har tappats bort i vårdvalsmodellerna. Distriktssköterskans arbete registreras ofta inte och ger inte någon ersättning. ?Hon framhöll att det är viktigare att mäta kvalitet än kvantitet och skulle vilja se fler kvalitativa mått.
Elisabet Linder anser att det krävs gemensamma, och ett begränsat antal, kvalitetsmått för att det ska vara möjligt att jämföra primärvårdsenheter. Hon säger också att man måste vara klar över syftet med att mäta och ersätta kvalitet.
— Mäter vi för att underlätta patientens val av vård, för att verksamheten ska veta vad den ska förbättra eller för att uppdragsgivarna ska veta att den vård som produceras är vad man har kommit överens om? frågar hon sig.
Mätningarna skulle kunna vara ett bra utvecklingsmått, anser Elisabet Linder. Men många i vården är kritiska till att politiker och tjänstemän styr verksamheter genom att definiera vad kvalitet är. Hon tycker att personalen ska få välja kvalitetsmått, då kan chefer bättre använda resultaten för att utveckla verksamheten.