Landstingsdirektörerna drar ifrån sina anställda i löneutvecklingen

Landstingsdirektörerna drar ifrån sina anställda i löneutvecklingen
Landstingsdirektörernas löner höjs i snabbare takt än många andras löner i vården.

Med en lika kraftig löneutveckling som landstingsdirektörerna haft de senaste tio åren skulle Vårdförbundets medlemmar tjäna 8 700 kronor mer i månaden.

Fackförbundet Kommunal har räknat ut hur stor löneutveckling kommunchefer och landstingsdirektörer haft under 2000-talet. Resultatet visar att de höga cheferna, särskilt landstingsdirektörerna, dragit ifrån lönemässigt jämfört med övriga anställda.

Mellan 1999 och 2010 har kommunchefernas löner ökat med 51 procent. Medellönen för högsta chefen i någon av Sveriges kommuner var förra året 67 500 kronor i månaden, visar Kommunals uträkning.

Landstingsdirektörerna, som 2010 hade en medelmånadslön på 114 500 kronor, har mellan 2000 och 2010 lyckats få upp sina löner med 80 procent.

Stor skillnad i löneökning

En jämförelse med Vårdförbundets medlemmar visar att sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor från 1999 till 2010 höjt sina löner med 48,4 procent. Medlemmarnas medellön låg förra året på 27 574 kronor i månaden.

I Vårdförbundets siffror ingår alla yrkesgrupper, kommunal- och landstingsanställda samt medlemmar med chefsansvar. Om cheferna plockades bort ur statistiken skulle skillnaden gentemot landstingsdirektörer och kommunchefer bli ännu större, berättar Ngo Yen, statistiker på Vårdförbundet.

8 700 mer i lönekuvertet 

Med samma procentuella löneutveckling som kommuncheferna skulle Vårdförbundets medlemmar 2010 ha haft en medellön på 28 057 kronor i månaden.

Med samma procentuella löneutveckling som landstingsdirektörerna skulle den genomsnittliga månadslönen för en medlem i Vårdförbundet hamna på 36 243 kronor, vilket är 8 669 kronor mer än vad medellönen låg på förra året.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida