Skuggning – ett sätt att utveckla vården

På kardiologisk avdelning 51 används skuggning av en kollega som arbetsmetod. Den har lett till minskat spring och till att sjuksköterskorna blivit bättre på att följa riktlinjerna för omvårdnad. De har också lärt sig att ge och ta emot feedback.

1 februari 2010

Maria Lindström och Birgitta Wranne arbetar på avdelning 51 på Södersjukhuset i Stockholm där de delar sin tid mellan att vara omvårdnadsledare och sjuksköterskor. Under specialistsjuksköterskans dag, som anordnas av Vårdförbundet och Dagens Medicin, berättade de om hur de kvalitetsutvecklar omvårdnaden med skuggning. En metod som används både vid nyintroduktion och för att utveckla erfarna sjuksköterskor.

En omvårdnadsledare som skuggar tittar på om sjuksköterskan följer avdelningens riktlinjer och vårdprogram, ser behovet av kompetensutveckling och ger handledning.

–?Det är en poäng att vi också arbetar på avdelningen som sjuksköterskor. Det innebär att vi känner verksamheten och gruppens problem, säger Birgitta Wranne.

Idén till skuggningen fick de när de såg brister i omvårdnaden hos nyfärdiga sjuksköterskor. Det var venkatetrar som satt för länge, munvård som inte utfördes tillräckligt ofta och kontroller som valdes bort.

–?Vi hade en känsla av att det var fler än de nyutbildade sjuksköterskorna som inte följde riktlinjerna och ville hitta en metod för att handleda individuellt.

För Birgitta Wranne innebär skuggningen att hon, en dag då hon inte har patienter, följer med en sjuksköterska under en halv dag.

–?Det handlar inte om att jag bara ska se vad de gör för fel. Och vi rapporter inte det vi ser till någon chef så det är inget underlag för lönesättning. Det här är ett lärotillfälle, understryker hon.

För att det ska leda till kunskapsutveckling dokumenteras iakttagelserna i ett så kallat skuggningsprotokoll. Där utvärderar omvårdnadsledarna omvårdnad, kommunikationsförmåga, läkemedelshantering, ergonomi, miljötänkande, dokumentation, patientundervisning, hygien och klinisk blick. Rubrikerna har de skapat själva för att de ska vara anpassade till verksamheten.

När metoden infördes var det först som ett projekt under ett halvt år. Under 2009 fortsatte skuggningen som en permanent arbetsmetod. Från början fanns en viss oro hos personalen.

–?En del kan fortfarande bli lite oroliga när vi på morgonen berättar att de ska skuggas. Men de glömmer snart att vi finns där. Och det är ganska avspänt. Vi står inte bara och tittar och dokumenterar utan vi pratar, ger handtag och svarar på frågor. Vi är också noga med att informera patienterna om vår roll – annars kan det bli konstigt för dem.

Nu är skuggningen ett naturligt inslag i arbetet. Även bland de erfarna sjuksköterskorna. Alla behöver och vill ha feedback på det arbete de utför. Och som sjuksköterska måste man vara beredd på att ständigt ta till sig ny kunskap, påpekar Birgitta Wranne.

–?För att metoden ska fungera tror jag att det är viktigt med ett öppet arbetsklimat där man har en tillåtande chef och är vana vid att reflektera tillsammans. Vi jobbar med ständig utveckling och har fått pris för att vi är en lärande organisation.

Skuggningen innebär också att omvårdnadsledarna själva har fått träna på att ge och ta emot feedback

–?Vår vårdenhetschef brukar säga att det krävs reflektion för att kunskap ska bli bärande.

(Detta är en artikel ur tidningen Liv nr 1/2010.)

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida