Ledarskap

Stora personalgrupper får chefer att sluta

Stora personalgrupper får chefer att sluta
Stora personalgrupper, inte sällan på över 50 personer, är en orsak till att chefer i kommunal vård och omsorg säger upp sig enligt en ny uppsats i ämnet. Bild: Getty Images

Hallå där, Hampus Jendle, tidigare student på masterprogrammet i HR på Linköpings Universitet, som prisats av Kommunalekonomernas förening för sin och Andreas Nilssons uppsats om varför vård- och omsorgschefer i kommunal verksamhet säger upp sig.

Varför väljer chefer inom kommunal vård och omsorg i så stor utsträckning att säga upp sig?

– Vi kan konstatera att det föreligger omfattande organisatoriska problem relaterade till rollen som enhetschef i offentlig vård- och omsorgsverksamhet som den är utformad i många kommuner idag. Personalomsättningsnivån har vi kopplat till balansen mellan krav och resurser som är knuten till rollen. Det är också ett kostsamt problem att cheferna slutar. Man kanske inte tänker på alla kostnader för nyrekrytering, upplärning, utbildning och utebliven prestation. Och så påverkas effektiviteten och kvaliteten på svensk välfärd i det långa loppet.

Vilka organisatoriska problem var de största orsakerna till den stora chefsomsättningen?

– Vi intervjuade 17 före detta enhetschefer från samma kommun och frågade om de organisatoriska förutsättningarna på deras tidigare anställningar. Det som påverkat cheferna i valet avsluta sina anställningar var bland annat storleken på arbetsstyrkan som man har ansvar för – ofta ett 50-tal personer eller ännu flera. Någon hade haft 70-80 medarbetare under perioder. Det blir en enorm arbetsbörda och sätter käppar i hjulet för att utföra ett arbete med bibehållen god kvalitet, uppger de.

Hampus Jendle. Foto: Privat.

– Flera pekar också på att man tvingats ägna sig åt arbetsuppgifter som saknar koppling till rollen som chef, till exempel köpa musfällor, inventera konst eller planera inför renovering av toaletter. Man blir nån slags alltiallo. En tredje och avgörande organisatorisk faktor, är det bristfälliga stödet från stödresurser som hr, it och ekonomi. Det förekom att man skämtsamt pratar om dem som ”stör-resurser”, och att man går därifrån med fler arbetsuppgifter än vad man kommit dit med.

Hur skulle kommunerna kunna göra för att skapa rätt förutsättningar för cheferna att stanna?

Andreas Nilsson. Foto: Privat.

– Vi drar inga direkta slutsatser om vilka åtgärder som är de rätta. Men om man spekulerar fritt tror både jag och Andreas (Nilsson, medförfattare) att kan man landa i en bättre balans mellan krav och resurser har man kommit en god bit på vägen. Utifrån de problem som cheferna beskrivit kan det handla om att hålla nere antalet medarbetare per chef och ha effektiva och tillgängliga stödfunktioner till pass, så att chefen får tid att ägna sig åt sitt chefskap.

Ni har fått pris för uppsatsen – vet du om den använts i kommunal verksamhet på något sätt?

– Inte konkret, men vi har fått möjlighet att presentera den i en rad olika sammanhang. Dels när vi tog emot priset av Kommunalekonomernas förening och i olika delar av organisationen i den kommun vi samarbetat med. Vi har också varit med på ett par webbinarier som Mgruppen och Nyckeltalsinstitutet ordnat, med stor uppslutning och har ett par ytterligare planerade. Vi håller dörrarna öppna för fler samarbeten, det är viktigt att nå ut med kunskap till praktiker.

Uppsatsen hittas här:Chefer vid vägs ände – En fenomenologisk fallstudie om organisatoriska faktorers påverkan på vårdenhetschefers beslut att lämna sin befattning

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida