Störst sjukhus — minstomvårdnadskompetens

När inte omvårdnadsperspektivet finns i sjukhusledningarna brister ofta förståelsen för första linjens chefer, och för den patientnära vården, märker förtroendevalda för Vårdförbundet.

Två avdelningschefer på Akademiska sjukhuset i Uppsala sades nyligen upp, båda på ett bryskt vis. (Se Vårdfokus nummer 10/2010.) Agneta Wiberg, ordförande för Vårdförbundets avdelning i Uppsala, tror att en förklaring till att första linjens chefer blir illa behandlade är att sjukhusledningen saknar omvårdnadskompetens.?

Det är illa för patientsäkerheten att omvårdnadsfrågorna inte har någon plats i ledningen, men det är också illa för Vårdförbundets medlemsgrupper på chefsnivå.?

— Många första linjens chefer upplever en vanmäktighet och ledningen har ingen förståelse för hur de har det. Till exempel för hur svårt det är att rekrytera personal när löner inte får höjas, säger Agneta Wiberg.?

Dessutom, tillägger hon, sjukskö­terskor är den största personalgruppen på sjukhuset, det är konstigt att de inte är representerade i ledningsgruppen.?

Så har det inte alltid varit på Akademiska sjukhuset. Till för ett par år sedan fanns en chefssjuksköterska med i högsta ledningen. ??

Janine Bichara, vice ordförande i Uppsalaavdelningen, kämpar för att åter få in omvårdnadskompetens i sjukhusets ledning. ?

— Chefssjuksköterskan hade en viktig roll genom sitt helhetsperspektiv och sitt fokus på vårdkvalitet. Frågor som nutrition, infektioner, fallskador, långa väntetider — allt sådant tog hon upp när beslut skulle fattas.?

Utan ett omvårdnadsperspektiv fattas felaktiga beslut. Det är Janine Bicharas bestämda uppfattning. Hon ger ett exempel: av besparingsskäl beslutade ledningen att stänga en vårdavdelning för gamla multisjuka patienter och i stället placera ut dem på vanliga avdelningar. Vad hände? Infektionerna ökade och vårdtiderna blev längre eftersom personalen inte hade rätt kompetens för att vårda den patientgruppen.?

— Med omvårdnadskompetens ökar möjligheten till en budget i balans. Utan den ser inte ledningen till hela verksamheten. Man minskar personalen och tror att kostnaden ska sjunka när det i stället leder till övertid och sjukskrivningar och ingen besparing alls, säger Janine Bichara.??

Akademiska sjukhusets ledning är inte den enda som saknar omvårdnadskompetens. Ordföranden för Vårdförbundets avdelning i Stockholm, Ulla Althin, säger att vad de känner till så är det bara Södertälje sjukhus, bland Stockholmssjukhusen, som har omvårdnadskompetens i ledningen.?

I Västra Götaland finns Sahlgrenska universitetssjukhuset med sina drygt 15 000 anställda. ?

Martin Håland, förtroendevald i Vårdförbundet på Sahlgrenska, är inte imponerad av omvårdnadsrepresentationen i ledningen. Han letar bland namnen på cheferna och hittar en som möjligen kan sägas ha sjukskö­terskeerfarenhet. Men den personen har utbildat sig vidare till ekonom.?

— Det är först bland första linjens chefer som vi hittar våra medlemsgrupper. Bland verksamhetscheferna kan man räkna dem på sin ena hand. Om ens det, säger Martin Håland.??

På ett annat sjukhus i regionen, Alingsås lasarett, ser det annorlunda ut. Men så är sjukhuset en behändig organisation med inte mer än omkring 660 anställda.?

I sjukhusdirektörens ledningsgrupp finns fem verksamhetschefer. Två av dem är sjuksköterskor och Åsa Hermansson, förtroendevald i Vårdförbundet, tycker att det gör avtryck. Mycket av sjukhusets utveckling är riktad mot omvårdnad.?

På Skaraborgs sjukhus, med 4 357 anställda, är sjukhusdirektören själv barnmorska till professionen. Fast Birgitta Molin-Mellander fick sitt första direktörsuppdrag för nio år sedan och ser sig inte som en representant för omvårdnaden.?

— Ledningsgruppen ska ha en helhetssyn och fatta strategiska beslut. Vi ska bereda frågor; som hur budgeten ska fördelas mellan sjukhusets områden eller hur kompetensförsörjningen ser ut, säger hon.?

Hennes ledningsgrupp består av olika professioner: läkare, ekonom, psykolog, biomedicinsk analytiker, och en personalchef med sjuksköterskebakgrund. Hon berättar också att områdescheferna har varsin verksamhetsutvecklare och förbättringsledare — som alla är sjuksköterskor.?

— De har en djup omvårdnadskunskap och en djup kunskap om förbättringsarbetet. Det är ett krav jag har på cheferna. Alla ska ha kompetens i förbättringskunskap.??

När Birgitta Molin-Mellander talar om att leda ett sjukhus understryker hon att det inte är en profession utan en hel verksamhet man representerar. Men hon är inte omedveten om vikten av blandad kompetens.?

— En ledningsgrupp ska ha olika perspektiv. Kompetens inom både medicin och omvårdnad behövs för att vi ska fatta de bästa besluten, säger hon.