Svåra val är vår vardag

Svåra frågor och svåra val är vardag i vården. Det uppmärksammade fallet med läkaren vid Karolinska universitetssjukhuset som anklagas för dråp väcker många frågor och skapar en stor oro bland vårdens yrkesutövare.

Av medias bevakning kan man få intrycket att vård vid livets slut är en medicinsk fråga, där endast läkarens kunskap och agerande har betydelse. Så är det naturligtvis inte. Det handlar lika mycket om vilka omvårdnadsåtgärder som vårdtagaren behöver för en så bra vård och ett så värdigt slut som möjligt.

Att arbeta med vård i livets slutskede kräver specifik kunskap och svåra etiska överväganden. Som verksam i vården behöver man tid för reflektion, tid att hantera svåra situationer, fatta etiska beslut och möta vårdtagare och närstående med värdighet.

Vården måste bli bättre på att ha ett helhetsperspektiv – att se hela människan och hennes hälsa som utgångspunkt för vilka insatser som kan ge bästa vården. Det är också av största vikt att kommunikationen med närstående prioriteras och att vårdtagaren och de närstående känner delaktighet i vården.

Genom att lägga samman de olika kunskaper som vårdens professioner har, tillsammans med patientens egen kunskap och behov, kan vården för de svårast sjuka planeras och genomföras på ett bättre sätt. Det måste alltid vara tydligt varför olika åtgärder vidtas och varför de är de bästa för den här personen. Information och länkar om vårdens svåra frågor finns på www.vardforbundet.se.

Är läkare med automatik bättre chefer än andra professionella yrkesutövare inom vården? Om man får tro Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset, är det så. Han menar att läkare ska vara chefer på samtliga nivåer i vården – det är enda sättet att få ordning på ekonomin. Sjuksköterskor kan inte leda verksamheten eftersom läkarna är de som fattar beslut som får ekonomiska konsekvenser i verksamheten, menar han.

Sjukhusdirektörens påståenden är ännu en stark indikation på att ledningen för Karolinska sjukhuset har isolerat sig från omvärlden. Det finns inga som helst belägg för att fler läkare som chefer skulle leda till kostnadseffektivitet i vården. Om man på allvar vill bidra till en kostnadseffektiv utveckling, baserad på kunskap och klinisk erfarenhet, kan man inte låsa in sig i en gammalmodig uppfattning om att läkare är bättre chefer än andra i vården. Att acceptera och respektera den kunskapsutveckling som skett i övriga professioner än läkarnas är nödvändig för att åstadkomma förändring och utveckling.

Det mesta tyder på att det inte blir några extrapengar till kommunerna i vårpropositionen. Det innebär att riskerna för ytterligare neddragningar som påverkar vårdens kvalitet ökar. Nu måste regeringen konkretisera sina planer för att stödja välfärdssektorn i den ekonomiska krisen. Samhället har inget att vinna på att minska bemanning och övriga resurser. Det leder till en ökad otrygghet och en osäkrare vård.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida