Vården av hans sjuka far fick honom att byta bana
Han är man, han bär kjol — och han är stolt. Stolt över att vara sjuksköterska och högsta chef för en organisation som representerar sjuksköterskor runt hela världen. David Benton är den första mannen på posten i ICN:s 110-åriga historia.
Sedan ett år tillbaka är David Benton Chief Executive Officer – eller verkställande direktör – för den internationella sjuksköterskeorganisationen, ICN. Han är inte bara direktör – han är också ingenjör, sjuksköterska, forskare – och skotte. Så vid högtidliga tillfällen åker kilten på. Dagen då vi möter honom är dock klädkoden mer konventionell.
David Benton sitter vid det stora konferensbordet på kansliet i Genève och svarar tålmodigt och utförligt på frågor från en grupp svenska journalister. Egentligen är det väl bara frågan om han någonsin möter några negativa reaktioner på sin könstillhörighet som får honom att skratta lite. Och möjligen den om hans relation till Florence Nightingale – som han beskriver med orden ”inte vidare intensiv”.
När det gäller könstillhörigheten har han inga problem. Snarare verkar världens sjuksköterskor tycka att det är bra att de också representeras av en man. Ordföranden är kvinna och heter Rosemary Bryant. Och förresten är manliga sjuksköterskor ganska vanliga – både i Mellanöstern och i Afrika, påpekar David Benton.
Han är född och uppvuxen i det lilla samhället Elgin med hedar och hav inpå knutarna, och är den förste i sin familj som har studerat på högskola. Som ung var han naturvetenskapligt begåvad och helt inställd på att bli ingenjör. Vilket han också blev. Det oväntade beslutet att byta bana tog han efter mötet med sjuksköterskorna som vårdade hans svårt ms-sjuka far.
–?De använde verkligen sina kunskaper och färdigheter till att möta våra behov. Min fars – men också hela familjens. De behandlade inte min far som ”tredje ms-fallet på vänster sida i korridoren”, utan såg oss alla som individer. Mötet med sjuksköterskorna fick mig att tänka: ”Det här är mer meningsfullt än att vara ingenjör”.
Några år senare tog David Benton sin sjuksköterskeexamen som ”general and mental health nurse”. Sedan dess har han inte bara ägnat sig åt klinisk verksamhet. Kanske inte ens framför allt. Han säger att han alltid har sysslat med flera saker samtidigt. Specialistexamen inom psykiatri och verksam i missbrukarvården, men också en engagerad forskare som ansett att det har varit viktigare att bli vida spridd än publicerad i smala vetenskapliga tidskrifter. Forskningen har framför allt handlat om datorstyrd fortbildning av sjuksköterskor. Karriären är kantad av ledande positioner inom olika organisationer och på utbildningsanstalter.
David Benton talar engagerat om sjuksköterskors ansvar för att påverka hälsosystem i världen. I en del länder har de större framgång än andra när det gäller att få beslutsfattare att förstå vikten av god hälsa. Och ta till sig sjuksköterskors syn på hur det ska uppnås.
–?Vi kan inte leverera det bästa när arbetsförhållandena är dåliga. Vi kan inte erbjuda god vård om det inte finns stöd i lagstiftning och hälsosystem, säger han.
Ett sätt att få större inflytande över länders beslutsfattare är att samarbeta med inflytelserika organisationer som WHO. David Benton säger att det är ett nödvändigt och långsiktigt arbete och att resultat på hälsosystemen inte kan väntas förrän om kanske tio eller femton år.
–?Så lång tid tar det att göra politik till praktik. Vi måste vara mer framsynta i de frågor vi driver. Som den om migrationen till exempel. Det är ett stort problem för utvecklingsländerna att de förlorar sin vårdpersonal till länder som erbjuder högre lön och bättre arbetsvillkor.
David Benton är en resande chef. Han har sett många sjukvårdsinrättningar vid det här laget och vet hur sjuksköterskor på stora sjukhus i Kina och små hälsocenter i Mongoliet ser på sitt yrke. Kunskap som han vill förmedla till makthavare. Får han möjlighet att göra det?
–?Pretty much, svarar han. Vi kan ibland hjälpa nationella sjuksköterskeorganisationer som har svårt att ta plats på den politiska arenan genom att vara en slags dörröppnare.
Det finns länder som har haft allt emot sig, men där sjuksköterskor mot alla odds har getts möjlighet att påverka hälsosystemet. Rwanda är ett exempel.
–?Trots alla problem landet har gått igenom satte sig regeringsrepresentanter ned med representanter för landets sjuksköterskeorganisation och diskuterade vad de ville uppnå.
Nu har hälso- och sjukvården byggts upp på nytt med hjälp av sjuksköterskeledda hälsocenter på landsbygden.
David Benton anser att regeringar som inte lyssnar på vad sjuksköterskor har att säga om hälso- och sjukvård gör ett stort misstag. Sjuksköterskor kan bidra med ett perspektiv som andra inte har.
–?De ser på problem utifrån den enskildes perspektiv. Och de ser patienters hela behov: fysiska, psykiska, sociala och andliga. Sjuksköterskor har en holistisk syn på patienten, säger han.
Det är det han uppskattar med ”nursing”. Att sjuksköterskor sällan nöjer sig med att teoretisera. De lägger även till en praktisk dimension i sina förslag på förbättringar. Det handlar om evidens och om effektivitet. Han tar de mobila biblioteken som exempel. Inget hi-tech, men ett pragmatiskt sätt att sprida kunskap.
ICN har samlat in medel till 240 mobila bibliotek som transporteras till sjuksköterskor i utvecklingsländerna – framför allt Afrika. På den afrikanska landsbygden möter sjuksköterskor patienter med hiv/aids, malaria och tuberkulos, och de har mycket små möjligheter att fortbilda sig. Biblioteken erbjuder aktuell kunskap om allt från kirurgi till hur man reparerar ett kylskåp.
En hel del böcker försvinner också från biblioteken, berättar David Benton. Det ser han som ett bevis på att de uppskattas.
Inom ICN samlas experter med olika bakgrund och från olika delar av världen. Det ser David Benton som organisationens styrka.
–?Vår initiala synpunkt på ett problem avgörs alltid av vårt kulturella, historiska och geografiska perspektiv. Det är när de olika perspektiven fogas samman som vi hittar de bästa lösningarna på olika problem, säger han, och tar sommarens världskongress i Durban som ett exempel.
–?Det var roligt att höra hur representanter i den beslutsfattande församlingen tog sig tid att förstå varandras olika perspektiv. De försökte att att hitta lösningar som kunde innebära utveckling för alla.
I Durban diskuterade den beslutande församlingen, Council of Nurses, CNR, ett beslut om att öppna ICN för fler medlemsorganisationer. Dagens regler tillåter bara medlemskap för en sjuksköterskeorganisation från varje land. Representanterna i CNR beslöt att fortsätta utreda frågan och Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund, styrelseledamot i ICN, uttryckte sin besvikelse efteråt. Det gör inte David Benton. Han säger att styrkan i en organisation inte bara kan mätas i antalet medlemmar.
Men i?dag representerar ICN bara 14 procent av världens sjuksköterskor. Ser han inte det som ett problem?
–?Medlemskapet är en av ICN:s viktigaste frågor. Professionen är starkast när vi kommunicerar med varandra, och när vi talar med en röst. Därför är det viktigt att nå ut, få fler medlemmar och därmed göra den rösten starkare. Men medlemskap för mig är inte en fråga om antal – det är en fråga om att arbeta tillsammans. Om vi missar de stora yrkesfrågorna för att vi är inställda på att nå ett hundraprocentigt medlemsantal – då har vi missat poängen, säger David Benton.
–?Det vi såg i Durban var ”democracy in action”. ICN:s styrelse hade ett förslag, men det vi såg i diskussionen var delegater som delade med sig av hur de ser på medlemskapet. Nu är alla tillbaka i sina hemländer med en önskan att göra något åt frågan.
En annan angelägen fråga för ICN och David Benton är den om de ”noncommunicable diseases” – icke smittsamma livstilssjukdomar som diabetes, allergier och hjärtsjukdomar.
–?Dessa kroniska sjukdomar kommer att vara den stora hälsobördan – både för oss som individer och för världens hälsosystem i framtiden. Som sjuksköterskor måste vi ta vårt ansvar för att förebygga det. Vi måste vara beredda på att kunna medverka och designa hälsosystemen.
I sin uppräkning av vad han ser som de viktigaste frågorna för den organisation han leder glömmer David Benton inte genusperspektivet. ICN företräder en profession vars yrkesutövare i huvudsak är kvinnor och så länge världens kvinnor inte har samma möjligheter som män är jämställdhet en stor fråga.
– Därför har ICN varit aktivt när det gäller Girl Child Project och drivit frågan om ett speciellt organ för kvinnofrågor direkt underställt FN:s generalsekreterare. En kamp som fortsätter är också den att världens sjuksköterskeutbildningar ska vara universitetsutbildningar, säger han.
(Detta är en artikel ur tidningen Liv nr 5/09.)