Mammografin ifrågasätts igen
En ny norsk studie pekar på en stor överdiagnostisering vilket kan leda till att kvinnor behandlas för bröstcancer i onödan.
Det har snart gått tio år sedan mammografin var som mest ifrågasatt. Nu är det dags igen. Enligt en ny studie har mammografiprogrammet i Norge lett till en överdiagnostisering på 15—25 procent och i Läkartidningen ifrågasätts screeningen starkt av två läkare vid danska Rigshospitalet i Köpenhamn.
Monica Nilsson, röntgensjuksköterska och sektionschef för mammografienheten vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, är förvånad.
— Ur vårt perspektiv ser vi att kvinnor i dag upplever mammografin som självklar. De är mycket angelägna om att få komma så snart de har fyllt 40 och 85 procent av de kvinnor som kallas kommer till screeningen i Västerbotten, säger hon.
Och visst är mammografin här för att stanna, menar Per Hall, professor i strålningsepidemiologi vid Karolinska institutet i Stockholm. Frågan är inte om vi i framtiden ska mammografera eller inte utan hur vi ska effektivisera screeningen för att maximera effekten, skriver han i Läkartidningen.
Den norska studien visar att screeningprogrammet leder till en överdiagnostisering med 15—25 procent. Tusentals kvinnor har därför behandlats med kirurgi, strålning och cellgifter i onödan eftersom deras tumörer var små, icke-aggressiva och inte livshotande.
De danska forskarna hänvisar till sin egen Cochrane-översikt som visar att antalet fall av avancerad bröstcancer inte har minskat sedan screeningen infördes, utan att det i stället har lett till en betydande överdiagnostisering.
Per Hall håller med om att överbehandling är ett reellt problem, men anser att det saknas kunskap om vad som händer om en bröstcancer lämnas orörd. Med bättre markörer som gör det möjligt att fastställa om det är en icke-aggressiv tumör skulle man däremot kunna individanpassa behandlingen bättre.
Han beklagar skyttegravskriget mellan anhängare och motståndare och vill hellre rikta uppmärksamheten mot de förbättringar som behöver göras. Per Hall är övertygad om att screeningen är här för att stanna, men utmaningen är att göra den mer effektiv genom att fokusera på de kvinnor som har ökad risk för bröstcancer.
Med information om mammografisk täthet i bröstet, genetisk variation och livsstilsfaktorer borde man i framtiden kunna skräddarsy mammografiprogram för varje kvinna, skriver Per Hall i Läkartidningen. Den som har högre risk behöver kanske kallas oftare än vartannat år.