Röntgenlaser ger hopp inför dödlig sömnsjuka

Afrikansk sömnsjuka dödar cirka 30 000 människor varje år. Men nu har forskare lyckats lägga grunden för nya mediciner med hjälp av en av världens kraftfullaste röntgenstrålar.

Sjukdomen trypanosoma, även kallad afrikansk sömnsjuka, finns i dag i minst 36 afrikanska länder. Sjukdomen orsakas av parasiten Trypanosoma brucei som sprids av tsetseflugan. Via flugans stick infekterar parasiten blod- och lymfsystemet i kroppen. Så småningom sprids parasiten till det centrala nervsystemet och orsakar nervsmärtor, förstorade lymfkörtlar och hjärnhinneinflammation.?

Nu har upptäckter från forskare vid Uppsala-, Stanford- och Hamburgs universitet hittat den första pusselbiten som banar väg för utvecklingen av potenta mediciner. Sedan tidigare har parasitens eget protein TrCatB identifierats som en möjlig grund för läkemedel. Men kunskaperna kring strukturen av proteinet har hittills varit otillräckliga. Genom att skapa små mikroskopiska kristaller av TrCatB och stråla dem med röntgenlaser har forskare försökt skaffa sig information om proteinets struktur. Metoden är välkänd och används redan inom läkemedelsforskningen. ??

Skillnaden nu är att forskarteamet har strålat kristallerna med väldigt korta och starka röntgenpulser. ?

— Situationen när pulsen träffar kristallen är extrem och ganska långt ifrån den strålning som används inom sjukvården. Det är en oerhört intensiv bestrålning, säger Carl Caleman, vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.??

Den nya metoden har gjort det möjligt att använda ännu mindre kristaller, tillräckligt små för att kunna produceras inuti en cell. I cellen skapas en miljö som är mer naturlig för proteinet och därför ger en mer exakt bild av strukturen. ?

— Tack vare de korta pulserna förstörs inte kristallerna förrän efter att vi bestrålat dem, vilket gör att vi både kan se dem tydligare och göra dem mindre. Man kan jämföra det med slutaren på en kamera. Har man kort slutartid blir bilderna skarpa. Är den längre blir det suddigt, säger Carl Caleman. ?

Redan i somras publicerade forskarlaget arbetsmodellen i den vetenskapliga tidskriften Science. Nu redogör de för upptäckter om TrCatB:s struktur på Science express, tidskriftens nätversion. ?

— I och med att studien nu är publicerad hoppas vi att andra forskargrupper tar vid och börjar titta på proteinets funktion och på vilka molekyler som skulle kunna blockera eller angripa det. Det finns ett stort allmänintresse eftersom sjukdomen skördar många offer, säger Carl Caleman. ?

Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida