Röntgen

Stråldos vid röntgen av demens kan halveras

Stråldos vid röntgen av demens kan halveras
Lika bra. PET-avbildning av en frisk försöksperson med normal respektive hög dos.

PET-kameror och analysprogram för att undersöka misstänkt demens har blivit mycket bättre. Ändå har stråldoserna legat lika högt i åratal. Ny forskning visar att hälften är nog och ger lika bra bilder.

Det innebär stora fördelar för patienter men också för försökspersoner i forskningsprojekt, framhåller David Fällmar, röntgenläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och doktorand.

– Att kunna använda lägre dos öppnar möjligheter för oss att i betydligt högre utsträckning än tidigare använda metoden även på yngre patienter och friska försökspersoner, och är också bra om man planerar att göra upprepade undersökningar på samma person, säger han i ett pressmeddelande från sjukhuset.

Ett års strålning

Den dos joniserande strålning som används i dag vid undersökningarna, motsvarar ett års bakgrundsstrålning för en genomsnittlig svensk. Men hälften räcker bra med dagens teknik och metoder, visar David Fällmans avhandling om avancerad hjärnavbildning vid misstänkt demens, som han disputerar på i dag.

I Uppsala görs idag 150-200 PET-undersökningar per år för att kontrollera för demens. Antalet äldre ökar och därmed också problem med minnet och demens. Enligt vissa prognoser kommer antalet människor med demens att mer än fördubblas de närmaste 30 åren, till 130 miljoner människor i världen.

Att avsevärt minska stråldoserna är också ett sätt att förbereda sig för den dag det kommer ett läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet vid till exempel Alzheimers, påpekar David Fällmar. Då kommer behovet av att fastställa en diagnos i tidigt skede att öka kraftigt.

MR kan bli alternativ

I en annan studie i avhandlingen har han undersökt om MR med perfusionmätning kan användas vid misstänkt demenssjukdom.

– En MR-undersökning medför ingen skadlig strålning alls till patienten och skulle vara ett attraktivt alternativ. Resultaten hittills är lovande, men det finns fortfarande en del frågetecken som behöver svar innan metoden kan införas som rutinundersökning, säger han. 

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida