Tre bildmetoder vid hjärndöd utvärderade

Vid total hjärninfarkt ställs oftast diagnosen med en neurologisk undersökning, men i vissa fall behövs bilddiagnostik. Nu har SBU bedömt alternativen.

För att kunna ställa diagnosen total hjärninfarkt (hjärndöd) behövs ibland bilddiagnostik. Det görs idag med så kallad fyrkärlsangiografi. Det kan gälla personer som skadat ansiktet, är påverkade av droger eller är underkylda.

Idag är fyrkärlsangiografi i huvudsak möjligt att utföra på region- och universitetssjukhusen. Det leder ibland till svåra känslomässiga beslut för närstående och även praktiska konsekvenser för sjukvården, som problem kring transporter.

Socialstyrelsen har därför tidigare gett i uppdrag till SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, att granska det vetenskapliga underlaget för alternativ till fyrkärlsangiografi och utvärdera hur tillförlitliga de är.

SBU är nu klara med utvärderingen av fyrkärlsangiografi, och de två alternativa metoderna angiografi med datortomografi, CTA, och diffusionsviktad magnetkameraundersökning, dMRI.

SBU kommer fram till att CTA fortfarande är en experimentell metod och att det finns för få studier med dMRI för att bedöma metoden.

Utgångspunkten för valet av CTA och dMRI som tänkbara metoder utgick ifrån utrustning som krävdes för undersökningen skulle finnas tillgänglig på de flesta sjukhus. Den skulle också kunna användas dygnet runt och kunna genomföras och tolkas utan neuroradiologisk spetskompetens.

SBU:s rapport består av en systematisk litteraturöversikt som täcker studier för alla åldrar utom spädbarn.

Statens medicinskt-etiska råd, SMER, har gjort en etisk analys av de bilddiagnostiska metoderna för misstänkt total hjärninfarkt, baserat på SBU-rapporten.