Almedalen. Verklighetschock när unga sjuksköterskor kommer ut i arbetslivet
Många unga sjuksköterskor känner sig helt oförberedda på den stress och det ansvar som de möter när de kommer ut i arbetslivet. Sjukskrivningar, allvarliga stressreaktioner och funderingar på att lämna yrket blir följden. Det visar en rapport från Karolinska institutet som presenterades i dag.
Det finns ett stort glapp mellan sjuksköterskeutbildningen och de kunskaper som sedan krävs på arbetsplatsen.
Den slutsatsen dras av forskarna bakom en rapport som presenterades vid ett seminarium arrangerat av försäkringsbolaget AFA. Studier som gjorts inom det så kallade LUST-projektet vid Karolinska institutet visar på allvarliga konsekvenser av sjuksköterskornas ”nybörjarstress”:
• Redan efter ett år i yrket har sjuksköterskorna fler och längre sjukskrivningar än övriga yrkesgrupper.
• Var femte sjuksköterska har någon gång under de första åren drabbats av allvarliga stressreaktioner.
• Minst 10 procent har allvarligt övervägt att lämna yrket.
Stress och stort ansvar
LUST-projektet har följt alla avgångsklasser från sjuksköterskeutbildningar i landet som slutade 2002, 2004 och 2006 under både utbildningen och de första åren i yrkeslivet. Resultaten visar på en omfattande kritik mot utbildningarna. Många säger att de inte har blivit förberedda för vad sjuksköterskeyrket egentligen innebär.
Framför allt blir stressen och det stora ansvaret något av en verklighetschock. Det beskrivs som att i stället för att kunna ge god omvårdnad som de har utbildats för så hinner de bara utföra den absolut viktigaste och nödvändigaste omvårdnaden.
Stora förändringar krävs
I diskussionen som följde efter forskarnas presentation höll både Vårdförbundet och SKL med om att det finns stora problem både när det gäller utbildningen och den situation som de nyutbildade sjuksköterskorna möts av ute i arbetslivet.
– Vi känner igen mycket av det här och jag anser att det behövs bättre handledning, större möjligheter att gå bredvid, bättre introduktioner, tydligare checklistor och rutiner. Till stor del är det en ledarskapsfråga, sa Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
Britt-Inger Kajnäs från arbetsgivarorganisationen SKL framhöll att de länge fått signaler på att sjuksköterskorna inte tycker att utbildningarna förbereder dem tillräckligt för arbetslivet.
– Vi tycker inte att grundutbildningen svarar upp mot de krav som ställs i arbetet. Framför allt brister det när det gäller praktik. I dag varierar tiden för den verksamhetsförlagda utbildningen mellan olika högskolor från 14 till 46 veckor, sa Britt-Inger Kajnäs.
Utbildas för ledaransvar
Hon var inte förvånad över att de unga sjuksköterskorna upplever situationen som så pressande, men tyckte också att det är allvarligt.
– Nu måste vi trycka på mycket mer när det gäller att få till en förändring av utbildningen, men som arbetsgivare måste vi också bli bättre på introduktion och den verksamhetsförlagda utbildningen, sa Britt-Inger Kajnäs.
Panelen enades om att det viktigaste att arbeta med är att sjuksköterskorna måste få bättre utbildning inför det ledaransvar som de förväntas ta samt att den kliniska delen av utbildningen ses över och förbättras.