Ny behandlingsmetod

Ananasgel prövas på svårt brännskadade barn

Ananasgel prövas på svårt brännskadade barn
Enzymer som finns i ananas har visat sig kunna bryta ner brännskadad hud på ett sätt som underlättar diagnostiken och gör det lättare att transplantera ny hud på såret. Arkivbild: Mostphotos

Används med framgång på vuxna.

I Sverige har Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Linköping ett delat ansvar för vården av svårt brännskadade patienter. Sedan en tid tillbaka har båda sjukhusen börjat använda en ny metod för att rena den skadade huden innan en transplantation sker.

Den brännskadade huden smörjs in med en kräm som är baserad på ananasextrakt.

Enzymerna som finns i ananasen har visat sig ha en unik förmåga att bryta ner skadad hud, på samma sätt som fluglarver kan bryta ner nekrotisk vävnad.

Gelen, som är framtagen i Israel och registrerad hos Läkemedelsverket har visat sig fungera riktigt bra, särskilt på djupa skador. Det vanliga vid svåra brännskador är annars att man skär bort den brända huden innan ny hud transplanteras. Problemet är att om för lite hud tas bort ökar infektionsrisken och om för mycket avlägsnas blir ärrvävnaden större.

 AnnanasgelAnanasgelen liknar en trögflytande vaniljsås.

Den nya metoden, som hittills prövats på cirka 600 vuxna runt om i världen, innebär att den brännskadade huden i stället smörjs in med ananasgel. Gelen löser upp de brännskadade partierna så att man i princip bara kan tvätta av området och börja transplantera. Transplantationen blir på det sättet mer precis än vid standardbehandling, vilket innebär att ärrvävnaden blir mindre.

Jämfört med den traditionella behandlingen har ananasgelen visat sig leda till kortare vårdtider, minskat behov av läkemedel och kirurgiska operationer.

Kortar tiden för diagnos

Dessutom har metoden visat sig fungera bra för att diagnostisera hur djup skadan är och därmed kunna bedöma behovet av transplantation. Med gelen på tar det mellan åtta och tio timmar, utan gel kan patienten få vänta upp till tre veckor på att rätt bedömning kan göras.

– Det är oerhört tydligt hur brännskadan försvinner när man använt sig av den här gelen. Såret blir väldigt snyggt och tydligt, säger Fredrik Huss, överläkare vid Akademiska sjukhusets brännskadecentrum.

Nackdelen är att såret först ska göras rent, sedan ska gelen appliceras och sist ska såret rengöras igen för att avlägsna den döda huden. Allt inom loppet av de cirka tio timmar som det tar för gelen att göra sitt jobb. Varje gång gör det väldigt ont och på Akademiska har man därför hittills bara använt metoden på patienter som redan är sövda.

Ska testas på barn

Ananasgelen har fram till i dag använts på cirka 600 vuxna patienter runt om i världen. Akademiska sjukhuset, som var först i Sverige med att ta till sig metoden, ska nu ingå i ett världsomspännande forskningsprojekt där metoden ska prövas på barn med svåra brännskador. Barn har skörare hud och man vill försäkra sig om att de inte drabbas av några bieffekter.

Försöket inleds nu i oktober och ska pågå till 2020. Fram till dess räknar sjukhuset med att cirka 160 svenska barn ska ha deltagit i studien, varav hälften slumpats till att få behandling med ananasgel och den andra hälften till standarbehandling.

Efter behandlingen ska barnen följas i två år.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida